porrmissbruk

Sexberoende finns i hjärnan

Det finns väl ingen som tänker så här när man vaknar på morgonen och ser att solen lyser upp tillvaron en varm sommardag - ”Vilket fint väder det är! Jag vet, jag tror jag ska göra det jag kan för att sabba mitt liv idag!”

Ändå är det precis det som händer för människor som utvecklat sexberoende. Sexberoende innebär att specifika aspekter av en persons sexualitet ”löper amok” och går överstyr. Precis som alla andra beroenden leder detta till negativa konsekvenser i en persons liv.

Vad är sexberoende?

Det enklaste svaret på den frågan är att sexberoende är strävan efter belöning eller lindring genom att använda specifika sexuella beteenden. De sexuella beteenden som en sexberoende person ägnar sig åt uppfyller ett primärt syfte - precis som alla andra droger handlar sexberoende om flykt från smärta, inre oro och stress. De sexuella beteendena fungerar som medicin. Problemet är att det inte slutar där utan vi kan börja få negativa konsekvenser av de specifika sexuella beteendena vi ägnar oss åt. Precis som med alla beroenden börjar vi betala ett pris för att kunna fortsätta. Det priset betalar vi i form av vår egen självkänsla, vårt eget värde. Själva definitionen av vilka vi är brinner upp i intensiteten och jakten efter ännu häftigare kickar och ur askan kommer en förvrängd självbild som har sina rötter i trauma.

Förutom de personliga negativa konsekvenserna får vi båda direkta och indirekta konsekvenser när det gäller olika områden i livet - socialt, känslomässigt, psykisk, när det gäller arbete eller skola, och inte minst när det gäller vår förmåga at ha äkta kärleksfulla relationer.

Det finns ett antal olika formella definitioner av sexberoende. Här kommer några exempel:

”Sexberoende kan definieras som alla sexuellt relaterade tvångsmässiga beteenden som stör livet och som orsakar svår ångest och stress hos den sexberoende, hos dennes partner, vänner och/eller relaterat till personens arbetsmiljö eller skola. De sexuella aktiviteterna blir den organiserande faktorn som styr en persons liv till den grad att de är villiga att offra det de värnar om mest för att kunna bevara och fortsätta med sina beteenden.”  Erik Sundby - Det Är Inte Kärlek När Sex Blir En Drog

Den amerikanska branschorganisationen ASAM (American Society for Addiction Medicine) har efter en lång remitteringstid på flera år för första gången i historien definierat beroende utifrån vad som händer i hjärnan. Om man applicerar denna definition på sexberoende lyder det så här:

”Sexberoende är en primär, kronisk sjukdom i hjärnans belönings – och motivationssystem, i minnet, och i tillhörande nervbanor. Dysfunktion i dessa nervbanor visar sig genom karakteristiska biologiska, psykologiska, sociala och andliga konsekvenser. Detta återspeglas i en individs patologiska strävan efter belöning och/eller lindring genom att använda specifika sexuella beteenden. Sexberoende kännetecknas dels av oförmåga att konsekvent avstå från dessa beteenden och dels försämrad förmåga att kontrollera beteendena. Sexberoende kännetecknas också av begär efter de sexuella beteendena och minskad förmåga att erkänna och acceptera betydande problem pga. sina beteenden och konsekvenserna av beteendena i sina relationer, liksom allmänna dysfunktionella reaktioner i livet.”

Liksom andra kroniska sjukdomar innebär sexberoende ofta cykler av återfall och remission (tillbakadragande). Utan behandling eller engagemang i tillfrisknande är sexberoende progressiv och kan resultera i invaliditet eller för tidig död.

Vanliga symptom på sexberoende 

  1. Återkommande misslyckanden eller oförmåga att stå emot impulser att engagera sig i specifika sexuella beteenden.

  2. Att ofta ägna sig åt dessa beteenden i en större utsträckning eller under längre tidsperioder än avsett. 

  3. Varaktigt begär eller misslyckade försök att sluta, minska eller kontrollera dessa beteenden.

  4. Att ägna orimligt mycket tid åt att få sex, att vara sexuell eller att återhämta sig från den sexuella erfarenheten.

  5. Upptagenhet med det sexuella beteendet eller med förberedande aktiviteter.


  6. Att ofta ägna sig åt beteendet när man förväntas fullgöra yrkesmässiga, akademiska, familjemässiga eller sociala förpliktelser.

  7. Att fortsätta med beteendet trots en medvetenhet om att ha ihållande eller återkommande sociala, ekonomiska, psykologiska eller fysiska problem som orsakas eller förvärras av beteendet.

  8. Behov av att öka intensiteten, frekvensen, antalet, eller risktagningen av beteendet för att uppnå önskad effekt; eller att fortsätta med beteendet på samma nivå men med avtagande intensitet, frekvens, antal eller risktagning.

  9. Att ge upp eller begränsa arbetet, det sociala livet eller fritidsaktiviteter på grund av beteendet.

  10. Känsla av nöd, ångest, rastlöshet eller irritation om det inte går att engagera sig i beteendet. 

Vem kan utveckla sexberoende?

98% av de som utvecklar sexberoende kommer ifrån en uppväxtmiljö som gynnar utveckling av just sexberoende. I 87% av fallen finns det redan ett beroende i familjen. Om man tittar på de övergrepp, kränkningar eller tidiga trauman som finns i familjemiljön är det 97% som varit utsatta för känslomässiga övergrepp. 81% av de hjälpsökande har varit utsatta för sexuella övergrepp eller kränkningar, och 72% för fysiska övergrepp eller kränkningar.

Människor som utvecklar sexberoende kommer alltså från en ”katalytisk” miljö som gör att skam, ångest, och stress stelnar till i personen och ger näring till utveckling av sexberoende. 

Hjärnan

För inte alltför länge sen trodde man att när vi människor kommer upp i 25 års åldern så slutar hjärnan utvecklas. Idag pratar vi om hjärnans plasticitet. Hjärnans förmåga att ständigt anpassa sig efter det nya, att ständigt kunna förändras. Det ter sig som rätt ironiskt att denna förmåga kan leda till det slaveri som finns i beroendet. Vi ska titta på hur detta går till. Men först - några påståenden som är välgrundade i forskning.

Beroendesjukdomen kan utvecklas i 3 olika områden. Dessa är:

1. Substansberoende (ex alkohol och andra kemiska droger)

2. Beteendemässiga -eller processberoende (spel, arbete, träning)

3. Närings -och njutningsberoende (sex, mat)

Oavsett i vilket område beroendet finns aktiverar det exakt samma nervceller som har att göra med belöning. Dessutom leder alla beroendeframkallande substanser, beteenden/aktiviteter eller upplevelser till en ackumulering av Delta FosB, ett protein som i sin tur (bl a) aktiverar gener som är involverade i beroende. När ackumuleringen av Delta FosB kommer till en specifik nivå börjar det reglera de gener som kontrollerar accumbenskärnan. Ackumulering av Delta FosB sker genom en process som heter sensibilisering och genom mekanisk inlärning, alltså inlärning genom upprepning (se mer om Delta FosB nedan). Alla droger och beteenden/aktiviteter som potentiellt kan orsaka beroende delar en viktig mekanism: höjning av dopamin i Accumbenskärnan (även kallad belöningscentret, den del av hjärnan som har att göra med utveckling av beroende)

Sexberoende och matberoende ligger nära varandra

Utifrån de olika områden där beroende kan förekomma finns sexberoende och matberoende nära varandra. Det finns flera anledningar till detta, varav den främsta är att båda handlar om naturliga behov som ”löper amok”. Det går inte heller att ”nolla” på samma sätt som med alkohol eller andra droger. Alla måste äta varje dag och alla har en sexdrift. Båda sex och mat är olika typer av näring som vi människor behöver. Det är t ex lika skadligt att avsexualisera sig själv som att agera ut specifika aspekter av sin sexualitet i ett tvångsmässigt mönster som ger negativa konsekvenser. En annan likhet mellan mat/sex är själva tillfrisknandeprocessen. I båda fall handlar det om att definiera det som är problemet och sedan göra en plan för att avstå från detta. När vi pratar om sexberoende kan man statistiskt sett se tydliga mönster i de problembeteenden som människor söker hjälp för. Idag finns det 169 olika sexuella beteenden som människor söker hjälp för över hela världen. Dessa beteenden kan delas upp i 20 olika beteendetyper. I den här artikeln skulle det ta alldeles för mycket plats att gå igenom alla dessa 20 beteendetyper, men se gärna Vad Är Sexberoende för en beskrivning.

Mer om Delta FosB

Delta FosB är en sk transkriptionsfaktor (se nedan: 1) som reglerar uttrycket av gener som styr båda funktionen och strukturen hos de synapser som överför dopamin. Att utveckla beroende förändrar alltså hjärnans struktur på en grundläggande nivå. Beroende innebär att synapserna i olika hjärnregioner byggs om och Delta FosB anses vara en del av processen genom vilken några av dessa förändringar sker.

(1) Transcription är den process varmed genetisk information i cellens DNA översätts till information som antingen slår på eller slår av olika gener. Transkriptionsfaktorer är de proteiner (Som t ex delta fasB) som hjälper till med denna process.

Eric Nestler vid University of Texas har visat hur beroende orsakar permanenta förändringar i djurs hjärnor. Han har bevisat att en enda dos av många olika beroendeframkallande kemiska substanser - som kokain - kommer att producera Delta FosB. Varje gång den kemiska substansen används ackumuleras mer Delta FosB tills det slår om en genetisk strömbrytare, vilket påverkar vilka gener som kopplas på eller av. När denna omkoppling sker orsakar det förändringar som kvarstår länge efter att man slutat använda drogen. En irreversibel skada som heter beroende har uppstått i hjärnans dopaminsystem.

Alla uttryck för beroende leder till en ackumulering av Delta FosB och samma permanenta förändring i dopaminsystemet 

En person som utvecklat sexberoende upplever begär efter sina specifika sexuella beteenden pga att hans hjärna har blivit sensibiliserad (dvs. lätt aktiverat) för en specifik stimuli (specifika sexuella beteenden som ger dopamin när det handlar om sexberoende). Effekten förstärks vid upprepning. De förändringar som uppstår i hjärnans belöningssystem kan ibland förbli permanenta. Det är då man pratar om att beroende är kronisk.

När hjärnans belöningssystem sensibiliseras upplever man också allt lättare ett sug efter mer av det specifika stimuli som ger lindring från smärta eller inre oro, stressreducering, eller lättnad från ångest. Ofta räcker det med tankar, fantasier eller bilder av ett specifikt stimuli för att få ett sug. För en sexberoende räcker det alltså med att man upplever en situation som påminner om sitt specifika utagerande för att man ska bli sugen på att agera ut. För till exempel en kokainberoende räcker det med att se bilder av kokain för att man ska bli sugen. Det finns allmänna s.k. ”triggers” för sexberoende personer, och varje individ har sina egna. Vi delar upp triggers i 2 kategorier:

1. Externa (människor, platser, och företeelser utanför sig själv som triggar igång ett sug)

2. Interna (olika känslotillstånd som triggar igång ett sug)

Återigen - precis som vid matberoende är det en väsentlig del av tillfrisknandet att känna till båda sina interna och externa triggers.

Vad innebär toleransökning?

Sensibilisering skiljer sig från tolerans. När tolerans utvecklas, behöver den beroende mer och mer av de specifika stimuli (dvs drogerna, beteendena eller upplevelserna) för att få en effekt. När sensibilisering utvecklas, behöver den beroende mindre och mindre stimuli för att uppleva ett intensivt sug. Sensibilisering leder alltså till ökat sug. Det är ackumuleringen av delta FosB, orsakad av exponering för specifika stimuli som leder till sensibilisering.

Lite kort om abstinens

Vid utveckling av beroende vänjer sig hjärnan vid en onormal hög dopaminutsöndring. Den normaliserar denna höga dos dopamin och det skapas ett status quo. Eftersom hjärnan alltid strävar efter balans innebär det att om en person som är sexberoende slutar agera ut får han eller hon abstinenssymptom. Det fungerar ungefär som ett bord med fyra ben. Rycker man bort ett ben kommer bordet att vara instabilt. Hjärnan kommer att göra allt för att återgå till det som den upplever som status quo - dvs. göra allt i sin makt för att den beroende ska börja agera ut igen.

Ett bra exempel porranvändning. Eftersom man normaliserat en hög dopaminutsöndring relaterat till porr räcker inte vanlig sex till längre för att tända en person sexuellt. När man använder porr tror hjärnan att man har massor med tillfällen att ha sex. Eftersom förmågan att föra sina gener vidare är en av de starkaste drivkrafterna som finns pumpas massor med dopamin ut när man använder porr. Hjärnan vänjer sig vid den oändliga mångfalden av porr på nätet och de perfekta kropparna där, som alltid är villiga att tillfredsställa en persons begär - allt medan verkligheten ser helt annorlunda ut...

Tillfrisknande

De goda nyheterna är att hjärnans plasticitet också innebär att tillfrisknande är möjlig. Det förflutna kan man inte ändra på, men man kan forma sin egen framtid.


(Genom att avstå från porren kan t ex den porrberoendes hjärna till slut bli en vän som hjälper personen att hitta tillbaka till livet) 

Tillfrisknande handlar mycket om att bygga upp nya och mer funktionella nervbanor i hjärnan. Detta gör vi genom att skriva om berättelsen om vilka vi är. När vi fortsätter att införliva denna nya berättelse om oss själva genom att förändra våra kommunikationsmönster och dela med oss till andra förstärker och fördjupar vi dessa nervbanor. Detta i sin tur förstärker vår läkning och gör att vi ger oss själva allt mer stöd i tillfrisknandet.




Podcast med Erik Sundby