©Parprocessen – ett program för läkning

DBK Sveriges behandlingsprogram för par

DBK Sveriges Parprocess innehåller åtta behandlingsprinciper som utvecklats under tjugo års arbete med par där sexberoende avslöjats i relationen. De olika behandlingsprinciperna går in i och avlöser varandra i en specifik ordning - en ordning som vi utvecklat, förfinat, strukturerat och arbetar med varje dag. Under den här tiden har vi lärt oss vad vi tror fungerar och vad vi inte tror fungerar. Det vi tror på har jag sammanfattat i denna artikel. En mer omfattande information om ©Parprocessen – ett program för läkning går att beställa genom att mejla info@dbksverige.se eller ringa 070 – 965 43 48. Eller genom att lyssna på Sexberoendepodden om Parprocessen:

https://soundcloud.com/user-148947036/sets/dbks-behandling-foer-par

Utveckling av en idé

När sexberoende avslöjas i en parrelation tror vi att de flesta partners behöver bearbeta och läka de skador som uppstått hos dem - skador som uppstått på grund av de svek det innebär att ha blivit förd bakom ljuset och ljugen för. 

När vi startade vår verksamhet 2002 (2004 i Stockholm) hade vi bara kontakt med partners en gång per termin under en helgworkshop. Efter c:a tre år märkte vi två saker:

1.     Partners till de som gick i behandling hade mer behov av insatser

2.     De män som hade partners som vi inte hade kontakt med avslutade sin behandling i förtid 

 Det var erfarenheten från den tiden som gjorde att vi myntade begreppet anhörigtrauma, och sen dess har vi vidareutvecklat alla delar av verksamheten. Idag har vi grupper och/eller enskilda samtal för sexberoende personer samt för deras partners och andra anhöriga. Och vi bedriver parbehandling - det vi kallar för Parprocessen.

 Parprocessens primära syftet är att reparera de skador som uppstått i parrelationen. Vi utgår från åtta behandlingsprinciper. Nedan är en kortfattat redovisning för de olika behandlingsprinciperna som det ser ut idag.

 

Behandlingsprinciper

"En sak i tagit och det viktigaste först”

Idag finns en given gång i Parprocessen där det ena behandlingsprincipen avlöser den andra i en naturlig följd. Således kan man inte arbeta med att återskapa intimitet om man inte först har utvecklat sin väg i tillfrisknandet (den sexberoende) eller läkning (partnern); genomfört ett terapeutisk avslöjande; analyserat förhållandet och bestämt sig för att vara kvar för att under tiden ha arbetat med att återskapa tillit ochförtroende. Här följer en lista på de grundprinciper som styr läkningsarbetet för par som deltar i DBK:s Parprocess:

1. Behandlingsprincipen om att var och en behöver hitta sin väg i tillfrisknande och    läkning.

2. Behandlingsprincipen om fullständiga terapeutiska avslöjanden.

3. Behandlingsprincipen om att analysera förhållandet.

4. Behandlingsprincipen om att ta ett beslut om att stanna eller gå

5. Behandlingsprincipen om terapeutisk separation.

6. Behandlingsprincipen om att arbeta med att återskapa tillit och förtroende.

7. Behandlingsprincipen om att återskapa intimitet.

8. Behandlingsprincipen om att återskapa sexuell intimitet.

 Behandlingsprincip 1: Var och en behöver hitta sin väg i tillfrisknande och läkning

På DBK är det vår erfarenhet att om parrelationer där sexberoende avslöjats ska ha en chans att överleva är det nödvändigt för båda parterna att delta i sina separata forum för läkning och tillfrisknande. Båda behöver hitta sin väg. När det gäller de par som söker hjälp hos oss innebär detta deltagande i varsin grupp alternativt enskilda samtal.

 Att navigera igenom läkning

När man upptäckter att sin partner är sexberoende eller porrberoende är det en sak som är säkert - livet kommer inte att vara detsamma igen efter det. Som partner har man förmodligen fått en chock, medan den som är sexberoende står inför skamkänslor och rädsla för vad som kommer att hända. Så hur kan relationen överleva den smärta som följer med i spåren av de nyupptäckta (eller välkända) sexuella hemligheter som i nästan 100% av fallen finns med när sexberoende avslöjas i nära relationer? Många par vänder sig till olika typer av rådgivning för par eller par terapi. Men innan något arbete kan göras för att återuppbygga relationen behöver båda hitta och fokusera på sina egna enskilda resor. Detta med undantag av de parsamtal eller rådgivning som är till för att hjälpa hantera den akuta och omedelbara förödelsen som sexberoendet skapat i relationen. Men själva arbetet med att bygga upp förtroende igen utförs mer effektivt när båda parter har åtagit sig sina egna resor i läkning -eller tillfrisknandet. För partners innebär detta:

o   Att överleva traumat

o   Att lära sig förstå sina specifika reaktionsmönster

o   Att använda interventioner för att hantera dessa reaktioner

o   Att reparera självkänsla och identitet

o   Att arbeta med framtidsperspektivet - sin målbild i läkningen

När det gäller den sexberoende:

Sanningen (eller en del av sanningen) om den sexberoendes utagerande är nu "uppe på bordet". Hen jonglerar med en rad känslor, men de mest tydliga är allt som oftast rädsla och skam. Rädsla för vad som kommer att hända nu och skam över att hens hemlighet har upptäckts. Det kan även finnas en känsla av lättnad som är mer eller mindre stor beroende på vilken historia personen har. Lättnaden består av att slippa jonglera med hemligheterna – att slippa hålla alla dessa bollar i luften.

Det är faktiskt nu som det också finns en stor möjlighet till förändring. Vägen framåt i tillfrisknande för den som är sexberoende innehåller en stor dos hopp. På DBK har vi en färdplan för att hjälpa den sexberoende att kunna hitta inre trygghet och skapa en ny livsstil.

När det gäller sin parrelation behöver den sexberoende fr.o.m. nu ta ansvar och göra det hen kan för att reparera de skador som sexberoendet orsakat sin partner. Detta börjar med att vara proaktiv när det gäller att involvera sin partner i alla områden av sitt liv.

Behandlingsprincip 2: Det terapeutiska avslöjande

När båda parter i parrelationen känner sig trygga och uppnått en stabilitet i sina olika grupper eller enskilda samtal är det dags att påbörja avslöjandeprocessen. Tryggheten består i att till exempel ha kunskap om sina reaktionsmönster och utvecklade interventionstekniker när det gäller partners; och kunskap om sina specifika återfallsscenarion samt förmåga att använda interventionsverktyg för att stoppa återfallsprocesser i tid när det gäller den sexberoende. 

 Vad är ett terapeutiskt avslöjande?

En terapeutisk avslöjande är när den sexberoende som går i behandling hos oss ger en fullständig redogörelse för sina utagerandebeteenden - lägger alltså korten på bordet och redogör för de sexuella aktiviteter som hen hemlighållit och ljugit om i parrelationen.

 Varför gör vi detta?

Låt mig uttrycka det så här:

Det är inte självklart att den anhöriga partnern känner mest smärta över är VAD den sexberoende gjort, utan det faktum att man har blivit ljugen för. Att ha blivit förd bakom ljuset är oftast orsaken till känslan av svek. Följaktligen är en vanlig fråga som partners brukar ställa den sexberoende – ”Har du verkligen berättat allt?”   

Detta är en anledning till att vi rekommenderar hjälpsökande par att inleda och genomföra ett terapeutisk avslöjande hos oss. Det finns fler:

 Vinsterna för parrelationen

Avslöjandeprocessen sätter punkt för hemligheterna och lögnerna. Det ger ett tryggt utrymme för att bearbeta all eventuell ytterligare information som kan avslöjas senare. Det gynnar jämlikhet i relationen när båda parter vet vad som hände. Det ger frihet från hemligheter som kan tillåta beslut om framtiden baserat på sanningen. Det skapar större möjligheter till intimitet och att växa utifrån den delade kunskapen om det förflutna.

 Vinsterna för den anhöriga partnern

Avslöjandeprocessen sätter punkt för partners att fastna i att jaga alltmer information. Den skapar en trygg miljö för att utforska de frågor som hen behöver ställa och bearbeta. Den ger partners möjlighet att reflektera över, överväga och etablera personliga gränser utifrån att ha korrekt information. Den gör det också möjligt för partners att sätta utagerandebeteendena i olika sammanhang i sitt liv, vilket gynnar läkning (t ex genom känslan av upprättelse i de aha-upplevelser som kan uppstå när man får reda på när den sexberoende utagerande). Det hjälper partners att få en viss upprättelse från gaslighting.

 Vinsterna för den sexberoende

Avslöjandeprocessen sätter punkt för behovet av ytterligare avslöjanden. Den ger möjlighet att bryta det hemliga livet genom att ”bita huvudet av skammen” och säga som det är. Det avlägsnar risken att hemligheter och lögner ska upptäckas eller avslöjas senare. Avslöjadeprocessen uppmuntrar också till ärlighet och sårbarhet i sin relation. Det gör det också möjligt för verklig intimitet att utvecklas eftersom både den sexberoende och dennas partner kan bli älskade för den de verkligen är i motsats till att spela en roll.

Behandlingsprincip 3: Att analysera relationen

Det är vår erfarenhet på DBK att det är först efter att paret börjat arbeta med sina egna program för tillfrisknande eller läkning och efter att de sexuella hemligheterna och lögnerna lagts på bordet i samband med det terapeutiska avslöjandet, som man kan börja undersöka och arbeta med sin relation. Man kan gemensamt bestämma sig för hur man vill ha det i framtiden utifrån att ha den information man behöver för att kunna göra det.

 Vårt resonemang när det gäller behandlingsprincip 3 är följande:

När sexberoende eller porrberoende upptäckts i en parrelation har det en förödande effekt på relationens kärna. Detta bl.a. därför att mer eller mindre stora delar av den gamla relationen byggde på lögner och hemligheter. Däremot kan man bestämma sig för att arbeta med att bygga upp en ny relation om delar av kärnan finns kvar.

Även om varje par har sitt sätt att kommunicera och bearbeta olika saker tror vi på DBK att det finns framför allt fyra komponenter i parrelationer som man behöver ha i åtanke när man ska fundera på framtiden för relationen. Genom att reflektera och inventera varje komponent kan par få en tydligare uppfattning om hur relationen är uppbyggd – var styrkorna fanns innan avslöjandet och var styrkorna finns nu, när det gäller: 

1.     Kommunikation

2.     Samhörighet/samstämmighet

3.     Livsstil

4.     Intimitet

Vi använder oss av 20 vägledande frågor i varje komponent eller tema. Vi har parsamtal då de redovisar vad de kommit fram till när det gäller varje tema. Efter detta skriver båda parterna det vi kallar för en processrapport, redovisar detta för varandra och speglar av sin partners rapport. En processrapport innebär att man beskriver tankar, känslor och upplevelser om att göra denna analys för sin partner.    

Behandlingsprincip 4: Att ta ett beslut om att stanna eller gå

Denna del i Parprocessen handlar om hur vi på DBK arbetar tillsammans med de par som går i behandling kring frågan om man ska stanna kvar eller lämna relationen.

Beslutet att lämna eller stanna är individuellt och varierar från par till par. Det är vanligt att par kan känna sig pressade av familjemedlemmar och vänner att bestämma sig snabbt. Trots detta tror inte vi på DBK att det är bråttom att fatta ett slutgiltigt beslut om förhållandet. Om man känner sig osäker rekommenderar vi att man väntar och diskuterar de praktiska och känslomässiga frågorna om hur framtiden skulle kunna gestalta sig om man fortsätter att vara tillsammans och hur det skulle kunna gestalta sig om man lämnar relationen. På DBK görs detta i grupp, och/eller enskilt tillsammans med sin terapeut, eller under ett parsamtal.  

På DBK är det 90% av de som arbetar med Parprocessen som väljer att vara kvar i relationen. 10% lämnar relationen, men de gör det utifrån gemensamma överenskommelser om att detta är det bästa för båda parter. Detta gäller för de par som gör hela Parprocessen.

 Här är några ytterligare frågor som par kan reflektera över för att komma till ett beslut om att stanna i relationen eller lämna den. 

✓ Kan Ni fortfarande njuta av varandras sällskap?

✓ När det är som bäst, finns det bra saker i ert förhållande som Ni inte vill förlora?

✓ Har Ni samma mål för framtiden?

✓ Finns det tecken på att förhållandet blir bättre?

✓ Är Du säker på att Du kan be om att få dina behov mötta?

✓ Är Du villig att förlåta din partner och dig själv?

Behandlingsprincip 5: Om terapeutisk separation

Ytterligare en åtgärd som kan vara aktuell i den här delen av processen är behandlingsprincipen om terapeutisk separation. Den terapeutiska separationen är ett verktyg vi ibland använder på DBK. Vi kommer då överens med par om att flytta isär - att separera under en provperiod. Detta kan göras antingen genom att ha separata sovrum eller genom att den ena partnern flyttar ut ur det gemensamma boendet. Vi kommer överens med paret om hur länge detta ska pågå. En terapeutisk separation gör det möjligt för par att få utrymme att kunna fokusera på sitt eget individuella tillfrisknande - eller läkningsprocess och utrymme att överväga framtiden. Det förutsätter att båda parterna förbinder sig att inte träffa andra och vara kvar i relationen under den terapeutiska separationen. Det är viktigt att man kommer överens om och är klara över syftet (eller syftena) med sin terapeutiska separation och att man kommer överens om vad det är som ska gälla under tiden. Några exempel är hur man tänker kommunicera med varandra; hur och när man ska ses; vad man ska säga till barnen; m.m. På DBK har vi färdiga mallar med de olika överenskommelserna och förhållningssätt som vi rekommenderar par. Givetvis har man också möjlighet att lägga till eller ta bort delar ur överenskommelserna.  

Behandlingsprincip 6: Att återskapa tillit och förtroende

Hur kan tillit och förtroende återskapas efter det att man upptäckt sexberoende i en parrelation?

 Att arbeta med att återskapa tillit är ett omfattande arbete och sedd ur den sexberoendes perspektiv någonting som pågår från första dagen i behandlingen och under hela tiden i behandlingen.

Tillit är ju en viktig hörnsten i alla parförhållanden. Det är grunden som paret kan stå och gå framåt på. Det är kittet i varje relation. När tilliten är trasigt är marken väldigt skakig och riktningen framåt osäker. På DBK arbetar vi med en rad olika tekniker som gör att par kan börja med arbetet att återskapa tillit.

Nedan följer några områden där tillit kan börja omskapas. När det gäller den anhöriga partner:

Bejaka de områden där man kan lita på den sexberoende. Efter det att partners upptäckt sexberoende i ett parförhållande kan de uppleva att de inte längre vet vem personen är som de kanske t.o.m. litade allra mest på. De kan inte tro på en enda sak som den sexberoende partnern säger eller gör. Under behandlingen har partnern skapat ett nätverk av pålitliga relationer, bearbetat traumat, tagit del av den sexberoendes utagerande i samband med det terapeutisk avslöjandeprocessen. Med detta i åtanke och sedd ur den anhöriga partnerns perspektiv är ett effektivt sätt att börja återskapa tillit och förtroende att titta på de områden där den sexberoende partnern faktiskt går att lita på. Till exempel om hen är bra på att passa tider eller att hjälpa till hemma vid behov. Detta ger den anhöriga partnern en tydlig utgångspunkt och bevis på att den sexberoende partnern går att lita på när det gäller specifika områden. Efter detta tittar vi på några av de områden där deras tillförlitlighet kan förbättras, till exempel när det gäller att ta ut soporna utan att först bli tillfrågad, att ta ut hunden på en promenad varje kväll eller komma ihåg att betala räkningar i tid. Detta kan hjälpa den anhöriga partnern att se att tillit kan omskapas när det gäller mindre företeelser innan de går vidare till mer avgörande områden i samlivet.

Till den sexberoende: Ärlighet varar längst!

Mycket av arbetet med att återskapa tillit i parrelationer där sexberoende avslöjats ligger hos den sexberoende. För att tillit ska kunna återskapas behöver den sexberoende vara noga med att vara ärlig om alla aspekter av sitt liv – att vara proaktiv när det gäller ärlighet.

Till båda: Berätta om din dag  

Att kunna prata med sin partner om en jobbig dag man haft eller uttrycka sina tankar och känslor utan avbrott och utan att dömas kan hjälpa till att bygga upp tillit. Empatisk lyssnande (att vara ett hjärta med två öron) hjälper den anhörige partnern att veta att man bryr sig och visar att man tar sig tid att förstå. Empati bryter genom känslor av isolering och utanförskap och hjälper par uppleva både fina och jobbiga känslor tillsammans. På DBK har vi ett antal uppgifter för par med detta i åtanke.

Behandlingsprincip 7: Att återskapa intimitet

Ordet intimitet innehåller många olika aspekter. På DBK delar vi upp intimitet i två områden, intimitet och sexuell intimitet.

När det gäller parrelationer där sexberoende avslöjats kan det vara ganska skrämmande att uttrycka intimitet bl.a. eftersom det krävs tillräckligt mod för att kunna vara sårbar, med risken att bli avvisad trots sina ansträngningar. Intimitet innebär ju bl.a. att man är ärlig och öppen med vad man tänker och känner. Till exempel:

✓ Att vara sitt sanna jag

✓ Att kommunicera öppet

✓ Att vara nyfiken och lära känna varandra

✓ Att kunna acceptera och erkänna sig själv och sin partner som separata, autonoma individer.

✓ Att respektera skillnader i uppfattning

✓ Att kunna bygga upp sin inre kraft för att kunna ibland uppleva sig vara missförstådd, känna sig sårad och avvisad

✓ Att förstå att det ibland blir fel och man kan uppleva sig vara besviken på sin partner, eller tvärtom

✓ Att vara villig att ta ansvar för sina tankar, känslor och beteenden 

Behandlingsprincip 8: Att återskapa sexuell intimitet

Genom att arbeta med de föregående delarna i vår Parprocess först blir det lättare att återskapa eller bygga upp sexuell intimitet. Beroende på var individerna befinner sig i sina olika program för tillfrisknande eller läkning och hur det ser ut i parrelationen kan sex vara väldigt långt borta eller mycket nära.

 Hur var och en känner inför sex i läkningsprocessen för par beror till stor del på hur sexlivet var innan sexberoende eller porrberoende upptäcktes i relationen. Om sex för det mesta varit en positiv upplevelse är det lättare att återta det. Men om sex har upplevts negativt kan det vara en längre resa att återuppbygga sexuell tillit och intimitet.

För ärlighetens skull är det ju många par som kan ha svårt att prata om sex under de bästa av tider. Än mindre om man är ett par som är i en läkningsprocess efter det att sexberoende eller porrberoende upptäckts. Det finns oftast en hel del rädsla hos båda parterna. De vanligaste rädslorna som vi ser på DBK är:

o   Att känna sig otillräcklig: den anhöriga partnern kan oroa sig för att behöva leva upp till en roll som porrstjärna eller personer som den sexberoende utagerade med. Den sexberoende partner kan känna sig otillräcklig därför att de upplever att de måste bevisa att det inte är så.

o   Båda känner sig distraherade: den sexberoende partnern kan ha påträngande fantasier och bilder av tidigare utagerandebeteenden och den anhöriga partnern kan oroar sig för vad den sexberoende partnern fantiserar om. Par behöver arbeta tillsammans för att utveckla verbala och icke-verbala sätt att låta varandra veta att de är fullt närvarande i ögonblicket.

o   Rädsla för sex kan hindra tillfrisknande från sexberoendet: den anhöriga partnern oroar sig ofta för att sex kommer att sätta igång återfallsprocesser hos den sexberoende partner. Eller tvärtom att den anhöriga partnern oroa sig för att om man inte har sex kan det också utlösa återfall och pga. detta kan de initiera sex när de egentligen inte vill. För en del sexberoende personer som har sex (eller som inte har sex) kan detta verkligen trigga igång sug, och förutom att utveckla strategier för att hantera detta behöver de också försäkra sin partner om att de använder dessa strategier.

Det första steget i att övervinna rädslorna är att vara ärliga med sig själva och varandra, för att kunna arbeta tillsammans och övervinna rädslorna. Det är bra att bestämma en tid tillsammans för att diskutera och komma överens om vad var och en behöver när det gäller en sexuell relation och komma överens om ett mål som båda kan sikta mot. Det kan ta tid och tålmodig. Att var och en vet att båda arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål kan ge den nödvändiga motivationen och rörelsen framåt som behövs.

Sexuell intimitet är ett resultat av att utveckla och fördjupa intimitet i andra områden.

Det finns många hinder för par som vill återskapa sexuell intimitet med varandra, men om båda förblir engagerade i sina individuella planer för tillfrisknande – och läkning samt fortsätter att fördjupa intimitet när det gäller andra områden i livet kan sexuell uppfyllelse återfinnas. Det kan faktiskt bli bättre än någonsin tidigare.

Behöver ni som par hjälp? På DBK Sverige har vi en färdplan för par som bygger på över 20 års erfarenhet med att arbeta med par där sexberoende avslöjats i parrelationen.

info@dbksverige.se

070-965 43 48

Är verkligen CSBD korrekt benämning?

Runtom i världen har fältet som berör sexberoende suttit fast många år av både akademiska debatter och i mediala sammanhang om huruvida det verkligen existerar och om det nu gör det är det ett beroende eller om en klassificering som t ex "tvång" eller "impulsivitet" är mer korrekt.

Och varför är detta är viktigt? Ett svar på den frågan är att det spelar stor roll eftersom dessa debatter har stått i vägen för att vidareutveckla behandlingsmetoder för människor som kämpar med dessa problem. Tack vare CSBD diagnosen går det nog upp för många att även vi i Sverige behöver tillgängliga behandlingar för människor som lider - och för deras familjer. Så forskning är nog på sin plats även här.

Men oavsett detta, och trots diagnosen CSBD är det många ”proffs” i Sverige som fortfarande påstår att sexberoende inte alls existerar, oavsett vad man kallar det. En del hävdar fortfarande att personer som ägnar sig åt tvångsmässiga sexuella beteenden som skapar problem i livet eller underblåser problem som man redan har använder det som en ursäkt för otrohet. Ännu värre är de personer som hävdar att vi som arbetar med sexberoende har gammaldags värderingar kring sexualitet och att sexberoende begreppet hindrar människor att utveckla sin sexualitet. Medan vi på DBK har de senaste 20 åren hävdat att sexberoende är ett mycket verkligt problem; att det i dagsläget finns tjugo typer av beteenden som sexberoende personer kan ägna sig åt och att porrberoende är den vanligaste typen.

Men är sexberoende verkligen ett beroende?

Även om CSBD är en diagnos som ger sexberoende en officiell status ser jag (och även andra som arbetar med sexberoende i olika länder) ett antal problem med diagnosen. För närvarande kategoriseras CSBD som en impulskontrollstörning, men om man tittar på de grundläggande egenskaperna hos en impulskontrollstörning är ett av dem att man "impulsivt upprepar något som är givande eller njutbart". Detta skapar lite av ett dilemma när det gäller CSBD:s nuvarande klassificering eftersom ett av kriterierna för diagnos är "att uppleva lite eller ingen tillfredsställelse av sitt sexuella beteende".

Ett annat dilemma är att det kallas "tvångsmässig" sexuell beteendestörning (alltså ”compulsive” sexual behaviour disorder), och en central egenskap när det gäller tvångsmässighet är att beteendet används som emotionell självreglering. Men WHO:s diagnostiska kriterier för CSBD nämner ingenting alls om emotionell reglering. Detta innebär att de nuvarande kriterierna för diagnos motsäger en klassificering av både impulsivitet och tvång.

På DBK föreslår vi att CSBD kategoriseras som ett beroende. Om så gjordes skulle motsägelserna upphöra att existera, eftersom impulsivitet och tvångsmässighet båda är allmänt erkända komponenter i beroendesjukdomar. Om vi tittar på ett annat accepterat beteendeberoende - alltså spelberoende - eller om vi tar substansberoende så är impulsivitet och tvångsmässighet vanliga egenskaper för båda. Om man slår upp ordet ”beroende” och bortser från alla värderingar om att det måste handla om kemiska substanser så beskrivs ett antal synonymer som till exempel avhängig, ofri, bunden, bindning. På DBK brukar vi till exempel säga att en sexberoende inte längre bestämmer över sin sexualitet – utan det är specifika aspekter av sexualiteten som bestämmer över den sexberoende. Sexberoende är att vara slav under specifika sexuella beteenden (sedd ur detta perspektiv handlar tillfrisknande om att frigöra sig från detta – eller att faktiskt utveckla sin sexualitet).

Frågan är såklart om det spelar någon roll vad det heter. Jag tror att det gör det. En anledning till detta hänger ihop med hur vi hjälper de som är sexberoende. Genom att definiera CSBD som ett beroende får vi mycket gratis när det gäller evidensbaserat behandlingsmetodik, förklaringsmodeller, självhjälpsgrupper för långvarigt tillfrisknande, m.m.. Detta eftersom det finns en lång historia av att arbeta med andra beroendesjukdomar. Det som behövs är bara några justeringar. Vårt behandlingsprogram på DBK har till exempel rötterna förankrade i 12-stegsprogrammet. Vi rekommenderar också våra patienter att delta på självhjälpsgrupper som ett komplement till behandlingen och så klart även efter behandlingen som en del i återfallsprevention. Ett annat område där det är viktigt med korrekt diagnos är när det kommer till forskning. Och forskning är viktig eftersom den kan göra så att vi utvecklar mer exakta överväganden kring hur vi både kan behandla och t.o.m. förebygga problemet. Och vi kan fortsätta med att utveckla evidensbaserade behandlingar.

Angående processberoende

Nästan alla är bekanta med och förstår åtminstone till viss del begreppet substansberoende – att vara beroende av eller missbruka kemikalier som nikotin, alkohol, olagliga droger och till och med receptbelagda mediciner som man tillför kroppen. Det kanske är svårare för många att förstå begreppet processberoende (beteendeberoende) – att tvångsmässigt engagera sig i ett eller fler specifika beteenden trots uppenbara negativa konsekvenser.

 I den senaste utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) uppger American Psychiatric Association att Substance Use Disorder (alltså substansmissbruk eller beroende) uppstår när en individ fortsätter att använda ett kemiskt ämne trots betydande negativa konsekvenser. För att uppnå diagnosen listar APA elva möjliga riktmärken, varav två räcker för att indikera beroende. De flesta verksamheter som behandlar substansberoende runtom i världen tenderar dock att leta efter följande kriterier:

 1. Tankemässig upptagenhet eller besatthet av det eller de valda kemiska substanserna.

2. Förlust av kontroll över användning, allmänt bevisat genom flera misslyckade försök att sluta eller minska användandet.

3. Negativa konsekvenser orsakade av användningen av det eller de valda kemiska substanserna.

 Något oförklarligt (eller t.o.m. inkonsekvent) undviker American Psychiatric Association nästan helt diskussioner om processberoende, som de utesluter (förutom spelberoende, som de kallar för Gambling Disorder i DSM-5). Världshälsoorganisationen, American Psychological Association och American Society for Addiction Medicine (och många andra psykiatriska och medicinska professionella organisationer) är mer framåtsträvande i detta avseende. Till exempel har American Society for Addiction Medicine utfärdat följande uttalande (undertecknads översättning):

 ”Beroende är en primär, kronisk sjukdom i hjärnans belönings – och motivationssystem, i minnet och i tillhörande nervbanor. Dysfunktion i dessa nervbanor visar sig genom karakteristiska biologiska, psykologiska, sociala och andliga konsekvenser. Detta återspeglas i en individs patologiska strävan efter belöning och/eller lindring genom att använda kemiska substanser och andra beteenden.”

 Trots American Psychiatric Associations i mitt tycke märkliga syn i DSM-5 råder det ingen tvekan om att processberoende existerar, och att de är lika förödande och destruktiva som substansberoende för både den beroende och människor som älskar och bryr sig om dem.

 De vanligaste processberoendena är:

• Sexberoende

• Porrberoende

• Kärleks -eller relationsberoende

• Tvångsmässigt ätande

• Spelberoende

• Shoppingberoende

• Videospelsberoende

• Sociala medier och internetberoende

 Om du undrar hur ett beteende kan vara beroendeframkallande, låt mig framkasta att alla de listade beteendena ovan utlöser samma neurokemiska reaktion som beroendeframkallande kemiska substanser, dvs. frisättning av dopamin, adrenalin och en mängd andra nöjesrelaterade neurokemikalier (oxytocin, serotonin) samt olika endorfiner.

 Ändå kan tanken på att ett beteende är beroendeframkallande vara svårt för många att förstå. Jag tror att det beror mest på att många potentiellt beroendeframkallande beteenden i allmänhet betraktas som hälsosamma, till och med nödvändiga aktiviteter. Till exempel att äta, söka efter romantik och att vara sexuell. De bidrar direkt till individens och arternas överlevnad. Om vi ​​inte ägnar oss åt dessa beteenden dör vi, och så småningom kommer även vår art att dö ut.

 Genom att inse detta faktum så förstår säkert var och en att våra hjärnor är evolutionärt programmerade att uppleva njutning när vi ägnar oss åt dessa livsuppehållande aktiviteter. Och som beskrivits ovan, kommer den uppmuntran i form av dopamin, adrenalin, etc.

För individer som kämpar med underliggande känslomässiga och/eller psykologiska problem (depression, ångest, låg självkänsla, olösta trauman och liknande), kan dessvärre denna livsuppehållande njutningsreaktion förvandlas till en mekanism för att klara av att hantera livet. En välutvecklad överlevnadsstrategi för att hantera alla former av känslomässigt och/eller psykiskt obehag. Denna coping-mekanism vänder man sig sedan till gång på gång tills man tappar kontrollen över det. Det i sin tur är ett säkert tecken på beroende. Oavsett om det är ett kemiskt ämne eller ett beteende, använder den beroende sina specifika beteenden inte för att må bra utan för att må mindre, dvs att stänga av.

I slutändan är den primära skillnaden mellan substans- och beteendeberoende att den substansberoende intar alkohol eller andra droger för att skapa en känslomässigt eskapistisk neurokemisk reaktion, medan beteendeberoende personer förlitar sig på en intensivt njutbar fantasi eller aktivitet.

 Tänk på en person som är kokainberoende på lönedagen för att ytterligare förstå kopplingen mellan substans- och beteendeberoende. Efter att ha fått sin lön hoppar han av jobbet tidigt och kör till sin langare för att köpa kokain för pengar som han verkligen hade behövt köpa mat och betala hyran för. När han närmar sig det ställe där langaren befinner sig rusar hans hjärta, han svettas och händerna skakar. Han är så besatt och upptagen av att få använda att han inte ens märker att det står en polisbil parkerad ett kvarter bort.

 Vid det här laget är den här individen så fullständigt fokuserad på kokain att hans dagliga värld med alla dess problem och skyldigheter tillfälligt försvunnit. I väntan på att använda pumpar hans hjärna ut dopamin och adrenalin, vilket effektivt distraherar honom från hans olika livsproblem. Han har rymt från stress, depression och ångest. Hans beslutsfattande är förvrängt och han har tappat kontakten med verkligheten. Kort sagt, han är hög. Det spelar ingen roll att han inte tagit några verkliga droger ännu eftersom hans hjärna pumpar ut dopamin och andra njutningsrelaterade neurokemikalier som om han hade gjort det.

Detta neurobiologiska tillstånd av distraktion och känslomässig flykt, oavsett hur det framkallas, är målet med allt missbruk och beroende. Enkelt uttryckt handlar beroende om manipulation av neurokemi, och detta kan ske med eller utan ett beroendeframkallande kemisk substans. Särskilt sexberoende personer upplever en förväntansfull intensiv påtändning baserad mer på fantasier och rituella förberedelser än något annat beteendeberoende. I själva verket upplever en sexberoende mer njutning och flykt genom att förutse, jaga och förbereda sig för sex än genom själva sexakten. De har till och med ett namn för detta tillstånd och hänvisar till att de ”går in i bubblan eller transen”. Spelberoende beskriver ett liknande tillstånd av känslomässig och psykologisk dissociation. Beroende handlar inte om att få i sig ett ämne eller att delta i ett beteende, det handlar om att tappa kontakten med verkligheten under en längre period. Med beteendeberoende är det processen som leder fram till att man befinner sig i bubblan/trancen som skapar känslomässig lättnad. Det är därför beteendeberoende oftast kallas för processberoende.

 Om du behöver ytterligare bevis för att processberoende är verkligt tänk på det faktum att funktionella MRI-skanningar på hjärnan hos spelberoende personer eller porrberoende personer speglar skanningar hos personer som aktivt använder kemiska substanser såsom kokain - när de utsätts för beroendeframkallande stimuli. Faktum är att hjärnan hos sex -och porrberoende och kokainberoende personer nästan inte kan skiljas åt.

 För att ha en helhetssyn när vi gör behandlingsplaneringar för de människor som söker hjälp på DBK Sverige finner vi det hjälpsamt att kategorisera beroende utifrån tre områden:

 Område 1: Substansberoende (alkohol och andra droger)

Område 2: Beteendemässiga beroende (spel, shopping, etc.)

Område 3: Närings -och njutningsberoende (sex, mat)

 Anledningen till att jag väljer att lägga sex och mat i ett eget område är därför att de handlar om naturliga behov som löper amok eller går överstyr. Detta innebär bl.a. att tillfrisknande inte handlar om att sluta ha sex eller sluta äta. Tillfrisknande från båda matberoende och sexberoende handlar om att förhålla sig till mat respektive sex. Ett exempel är att människor som lider av matberoende gör matplaner som ett led i tillfrisknandet och människor som lider av sexberoende gör det vi kallar för sexuella tillfrisknandekartor.  

 Det gemensamma i alla de olika uttryck för beroendesjukdomen som finns är att de är överlevnadsstrategier som är till för att kidnappa hjärnans belöningssystem. Detta oavsett om man gör det genom att tillföra kroppen kemiska substanser som alkohol eller tobak (område 1), eller genom att utveckla ett beteendeberoende som spelberoende eller shoppingberoende (område 2), eller genom att använda naturliga behov som mat eller sexuella beteenden (område 3) så handlar det om att självmedicinera.

 Ett tillägg: Eftersom jag använt detta sätt att strukturera processberoende länge har jag upptäckt att hjälpsökande individer kan ha antingen flyktbeteenden, missbruk eller beroende i de olika områden.

 Ser man beroendesjukdomen på det här sättet ger det ett mycket bredare perspektiv på hur det går till när hjärnan kidnappas och vad ”droganvändning” egentligen innebär. Vi kan också tydligt se hur olika sätt att kidnappa hjärnan kan interagera med varandra, vilket är viktig information för att kunna tillfriskna och komma tillbaka till ett naturligt hälsotillstånd. Vi som arbetar med beroende kan också göra en mer relevant behandlingsplan vid bedömning av människors behov av insatser eller lämpliga åtgärder när det gäller behandling med hänsyn tagen till beroendeinteraktion dvs. kunskapen om hur olika beroenden kan samverka eller komplettera varandra på olika sätt, samt individens specifikt valda flyktbeteenden.  

 Tyvärr har vår kultur en begränsad förståelse för och lite medkänsla för processberoende, och ser dem vanligtvis antingen som moraliska brister eller mindre allvarliga än "riktigt" missbruk eller beroende (dvs. substansberoende). Jag påstår (liksom många andra världen över) att ingendera hållningen är korrekt. Processberoende är inte brister i karaktären; de är (precis som allt missbruk och beroende) maladaptiva beteenden som används i syfte att reglera känslor. Ännu viktigare är att processberoenden är lika destruktiva som drogberoende, och orsakar samma förödelse för den beroende, för dennas familj, för karriären och när det gäller livet i allmänhet.

Källor: Dr. Patric Carnes; Dr. Rob Wiess; Dr. David Fawcett

 Misstänker du att du har problem med processberoende? Eller känner du någon som du tror behöver hjälp? På DBK Sverige har vi framgångsrikt arbetat med sex -och porrberoende i 20 år. Under den tiden har vi även hunnit få ett kontaktnät av personer som arbetar med andra processberoenden som spel, shopping matberoende, etc.

Hör av dig!

 Telefon: 070-965 43 48

Mejl: info@dbksverige.se   

Upplever porrberoende personer abstinens när de slutar använda?

Det är allmänt känt att alkoholister och narkomaner upplever abstinens ibland när de slutar tvärt - delirium tremens, frossa, feber, sömnlöshet, nattliga svettningar, huvudvärk, illamående, diarré, takykardi (förhöjd hjärtfrekvens), högt blodtryck, depression, agitation, ångest, hallucinationer, irritabilitet och liknande. Abstinens från en del kemiska substanser är värre än abstinens från andra. Opiatberoende (inklusive heroinberoende) och alkoholism tenderar att ge de värsta fysiska symptomen. Ibland kan dessa symtom faktiskt vara livshotande om de inte hanteras medicinskt.

Vanligtvis titreras den beroende som hanterar svåra fysiska abstinenssymtom bort från sin huvuddrog, vilket innebär att de får en medicin som "hanterar" deras abstinens genom att tillfälligt ersätta den beroendeframkallande drogen, och sedan avvänjas de sakta men stadigt från den medicinen. Vanligtvis tar denna process allt från några dagar till några veckor. Till exempel får kroniska alkoholister ofta en stadigt minskande dos av bensodiazepiner under de första två veckorna om de är i ett behandlingsprogram, och opiatmissbrukare får ofta minskande doser av ett opiat som Subutex eller Metadon.

Men hur är det med porrberoende? Får porrberoende personer fysisk abstinens på samma sätt som t ex heroinister? Vanligtvis inte. Detta betyder dock inte att ett plötsligt uppehåll av beroendeframkallande sexuella fantasier och porranvändning inte leder till abstinenssymtom. Faktum är att det nästan alltid gör det i någon mån, vilket vanligtvis visar sig på ett eller flera av följande sätt:

• Irritabilitet, ångest, agitation, depression, etc. De flesta porrberoende personer upplever extrem känslomässigt obehag när de börjar avhållsamhet från porren. Och varför skulle de inte det? När allt kommer omkring har porren varit deras främsta sätt att hantera allt obehag – inklusive ganska vanligt förekommande känslotillstånd som tristess – i många år eller till och med årtionden. När porr tas bort har de inte längre det där enkla, lätt tillgängliga sättet att bedöva sig och fly. Och utan det måste de möta sina känslor. Detta kan vara en otroligt obekväm upplevelse.

• En önskan att "byta" till ett annat beroende. Många porrberoende som är nya i tillfrisknande kan ersätta (eller vilja ersätta) sin porranvändning med någon annan tvångsmässig eller beroendeframkallande (och därför bortkopplande) aktivitet. Till exempel kommer en porrberoende som plötsligt slutar använda att uppleva en flod av obekväma känslor. Utan porren för att hejda strömmen av obehag kan han eller hon vända sig till att dricka, droga, röka, äta, spela, spendera, eller något annat njutbart/eskapistisk kemiskt ämne eller beteende. Med en medveten om beroendeinteraktion är det otroligt viktigt att tillfrisknande porrberoende personer håller ett vakande öga på sina andra beteenden, särskilt under de första månaderna i tillfrisknandeprocessen.

• Ensamhet och en längtan efter kontakt. För de flesta porrberoende personer maskerar pornografin inte bara stressen i det dagliga livet och känslomässigt obehag utan även underliggande trauman som allt som oftast är relaterad till en längtan efter intimitet. Utan den ständiga distraktionen som de sexuella fantasierna och bildspråket i porren ger, kan dessa mörka följeslagare ur personens historia stiga upp till ytan och orsaka intensiva känslor av ensamhet, rädsla, isolering och hopplöshet. Dessa känslor är helt normala och förväntade.

Under det tidiga tillfrisknandet kan även den minsta irritationen kännas som ett stort problem. Utan deras primära coping-strategi har porrberoende personer en tendens att vara överkänsliga och överreagera. De blir arga på sig själva och andra, de gråter, de är rädda, de är ensamma, etc. Som sådana är de inte alltid roliga att vara tillsammans med. Detta är primära bevis på deras (mestadels känslomässiga snarare än fysiska) symtom på abstinens.

Omvänt upplever en del porrberoende personer motsatsen till abstinens under tidig tillfrisknande. Detta är känt som smekmånaden eller att ”gå på rosa moln”. Dessa lyckliga individer upptäcker att när de ger sig in på tillfrisknandets väg tappar de plötsligt all lust att använda porren. De är fascinerade av den insikt de utvecklar och glada över att äntligen ha hittat en lösning på sitt djupaste och mest hemliga problem.

Denna tillfälliga fas i tidig tillfrisknande är bra så länge den varar. Men porrberoende personer som glider på det rosa molnet bör vara medvetna om att deras lust att använda porr kommer att komma tillbaka, och den kan bli starkare än någonsin när den gör det. Om denna eventualitet inte förutses och interventioner förbereds, är det lätt att antingen återfalla eller att tro att något har gått snett i tillfrisknandeprocessen. I verkligheten finns det aldrig ett ”behov” av återfall, och inget har gått snett i tillfrisknandeprocessen. Det är beroendet som är listig, falsk, och stark. Att beroendesystemet (eller beroendepersonligheten) vill suga den porrberoende tillbaka är en normal del av läkningsprocessen. Den porrberoende upplever helt enkelt en form av sen abstinens.

Varje porrberoende som upplever abstinenssymptom bör prata om detta med en stödjande person som kan porrberoendesystemet. Oftast kommer denna person att vara en terapeut, en 12-stegssponsor eller en vän i tillfrisknande. Andra nära vänner och familjemedlemmar kan också vara till hjälp. Om abstinenssymptom är extrema (särskilt depression, dissociation och/eller ångest), bör en terapeut som är kunnig i de mekanismer som finns i porrberoende eller tvångsmässig sexuellt beteende utifrån ICD-11 konsulteras så snart som möjligt.

Erik Sundby

Vår största sexorgan ligger mellan öronen

Hjärnan är det stället där vi verkligen upplever intimitet, glädje, kärlek och tillfredsställelse. Men det är också där vi skapar negativa känslor, dåliga vanor, destruktiva beteenden och där tvångsmässig sexuellt beteende kan utvecklas.

Tvångsmässig porranvändning är ett utmärkt exempel. Det borde vara självklart att kunna formulera, uttrycka och handla utifrån följande:                                                               

”Porren orsakar problem i mitt liv så från och med nu kommer jag inte att använda det längre!”

När allt kommer omkring – när du rör en het platta på spisen säger din hjärna:

”Aj! Jag brände mig! Detta kommer jag aldrig att upprepa!”

Du kommer säkert att oavsiktligt bränna dig i framtiden, men du kommer inte avsiktligt att lägga handen på en het platta igen.    

 Om skuld, skam och andra negativa känslor följer i spåren efter porranvändning och pga. detta så lovar en person sig själv att inte använda det igen, borde det då inte vara tillräckligt för att de inte kommer att söka sig tillbaka till porren - veckor, dagar eller timmar senare? Svaret är dessvärre inte självklart ”Ja”.

Till skillnad från den heta plattan är porr spännande. Det kan helt och hållet fånga en persons uppmärksamhet. Det distraherar dig från andra tankar, och genom orgasm levererar den dessutom en stark dos av eufori. Enkelt förklarat säger hjärnan:

”Jag använde porr. Jag onanerade. Det kändes bra. Jag kommer att göra det igen framöver. Jag behöver verkligen det här.”

Och lite senare:

”Jag är inte säker på att jag får tillräckligt av det jag behöver (det känns som det fattas någonting). Vad sägs om lite mer?”

Blanda in ångest och spänningen i att använda det förbjudna; rädslan för att bli påkommen och tryggheten i det hemliga livet; och hjärnan lär sig ännu snabbare under dessa intensiva utlopp att knyta an till porren. Med varje upprepning får hjärnan kraftfulla sprutor av signalsubstanser och hormoner som garanterar framtida begär efter samma stimuli – dvs. mer porr, hetare porr, intensivare porr, och häftigare porr.

Intressant nog har våra hjärnor den rätta tanken, dvs. att föra våra gener vidare. Men processen har kapats och lämnat en känsla av missnöje och längtan. Anledningen är att vi skapades mer för att uppleva följande:

”Jag tycker min partner är attraktiv på många sätt. När vi knyter an till varandra fångar det min fullständiga uppmärksamhet. När vi berör varandra känner jag mig upphetsad, jag är föremål för omtanke, jag känner mig älskad och njuter av en andlig koppling. Jag känner inte bara en fysisk rush utan också ett djupt band tillsammans med min partner och sexuell tillfredsställelse. Den här personen är en del av mig. Låt oss göra det igen snart.”

Människor är utformade för att ha med sig sin själ och sin kropp – ja, hela sitt Jag – i sex.

Artikelserie för par. Del 6: Att återskapa intimitet

Sista delen av vår artikelserie om DBK’s behandlingsprogram för par handlar om att återskapa intimitet i parrelationer som skadats pga. sexberoende.  

Observera att materialet i denna skrift enbart är tänkt som information om vår par behandling. De uppgifter och övningar som finns här rekommenderar vi inte att par gör själva, utan tillsammans med terapeuter som är utbildade i metodiken som beskrivs.

Del 1 – Att återskapa intimitet 

Att återskapa intimitet i en parrelation som skadats på grund av sexberoende är ett omfattande arbete. Därför har jag valt att dela upp denna artikel i två delar. Jag gör alltså skillnad mellan intimitet och sexuell intimitet.  

Vad är intimitet? 

Att uttrycka sann intimitet kan vara ganska skrämmande för de par som nyligen tagit sig igenom en terapeutisk avslöjande som del i par relationens läkning. Det krävs tillräckligt med mod för att kunna vara sårbar, med risken att bli avvisad trots sina ansträngningar. Intimitet kräver ju att man är ärlig och öppen med vad man tänker och känner. 

Intimitet i sig är många olika saker som: 

o   Att vara sitt sanna jag. 

o   Att kommunicera öppet. 

o   Att vara nyfikna och lära känna varandra. 

o   Att kunna acceptera och erkänna sig själv och sin partner som separata, autonoma individer. 

o   Att respektera skillnader i uppfattning. 

o   Att kunna bygga upp sin inre kraft för att kunna ibland känna sig missförstådd, sårad och avvisad. 

o   Att förstå att det ibland blir fel och att man kan uppleva sig vara besviken på sin partner, eller tvärtom. 

o   Att vara villig att ta ansvar för sina tankar, känslor och beteenden. 

Vad kan hindra förmågan till intimitet? 

Det finns tre vanliga företeelser som kan hindra intimitet. För de flesta par som går i behandling på DBK grundas dessa hinder under uppväxttid: 

1.    Brist på tillit – Båda parterna i parskapet är rädda för intimitet eftersom man tror att man kommer att tas för givet eller att det man säger eller gör kommer att användas mot sig. Man kanske inte heller litar tillräckligt mycket på sig själv för att tro att man klarar av att vara intim. 

2.    Kontroll - Många har lärt sig att det enda sättet att tillgodose sina behov är att kontrollera och manipulera andra båda känslomässigt och/eller fysiskt. 

3.    Låg självkänsla – att inte ha en tillräcklig stark känsla av att man duger som man är eller att det är OK att tycka som man tycker kan hindra förmågan till tolerans. Detta kan leda till att man inte förmår acceptera att andra kan ha en annan verklighet än den man själv har. 

Nivån på den intimitet man har upplevt under sin uppväxttid har en direkt inverkan på hur man kan uppleva det här och nu, alltså på hur man tar emot intimitet och hur man visar intimitet. Detta kan hjälpa till att identifiera hur man gör när det gäller till exempel kommunikation, eller hur man ser på världen, eller vilka försvar man har lagt upp för att hjälpa till att känna sig säker. Vissa av dessa försvar är användbara och funktionella medan andra kan hindra från att bygga intimitet. 

Exempel på tekniker som kan fördjupa intimiteten 

Man kan bara bygga intimitet genom handling. Här är några exempel på tekniker vi använder för att fördjupa intimiteten i parrelationer: 

Be om att få vara intim - varannan dag ber man varandra om att få vara intima. Det man ber om bör vara icke-sexuell och uppnåbar, till exempel att hänga med på en hundpromenad, att ta en fika tillsammans, eller hjälpa till att göra i ordning barnens matpaket, etcetera.

Kärleksbehov – att paret rangordnar kärleksbehoven nedan från högsta till lägsta och delar sedan detta med sin partner: 

o   Tillgivenhet - att njuta av icke-sexuell fysisk beröring, både att ta emot och ge. 

o   Bekräftelse - att få komplimanger och att berömmas positivt muntligt för vem man är och vad man gör. 

o   Uppskattning - att få ett tack, vare sig det kommer via ord eller genom en present. Att uppmärksammas för sina bidrag till förhållandet, till hemmet och familjen. 

o   Uppmärksamhet - att tillbringa tid tillsammans med full uppmärksamhet från partnern, oavsett om man delar om hur dagen har varit eller sina inre tankar och känslor. 

o   Tröst - att kunna prata om svåra saker och att både ge och ta emot fysisk ömhet och tröstande ord. 

o   Uppmuntran - att höra positiva och uppmuntrande ord när man kämpar med något eller erbjuds en hjälpande hand. 

o   Trygghet - att ta emot ord eller handlingar som visar engagemang i relationen. 

o   Stöd - att höra stödjande ord eller att få praktisk hjälp. 

 Fem om dagen – att arbeta med fysiska intimitet genom att gå in i en daglig vana att röra vid varandra. Detta ökar bådas biokemiska bindning. När vi berör någon släpps ett hormon som heter oxytocin. Oxytocinkan inspirera oss att röra mera vid varandra och ökar anknytningen eller känslan av samhörighet i våra närmaste relationer. När par bokstavligen tappar den fysiska kontakten med varandra, försvagas deras kemiska bindning och parrelationen har en ökad benägenhet att tyna bort. Målet är att par ska röra vid varandra minst 5 gånger om dagen - men beröringen måste vara icke-sexuell. Exempel är att ta emot eller ge en kyss när man vaknar, hålla varandra i handen medan man tittar på TV, kramas, etc. 

Pardelning - är en övning som vi ger par för att de ska öva på att få uttrycka sig utan att bli avbruten och för att lära sig lyssna på sin partner.

Omsorgsövning – här är 3 frågor att svara på och dela med sin partner. Svaren måste vara icke sexuella. Övningen går ut på att vara ärliga och vänskapliga, så att par kan identifiera vilka handlingar som visar att man bryr sig: 

1.    De saker du gör nu som aktiverar min förmåga till omsorg och hjälper mig att känna mig älskad är ... 

2.    De saker du brukade göra som aktiverade min förmåga till omsorg och hjälpte mig att känna mig älskad var... 

3.    De saker jag alltid har velat att du skulle göra som skulle aktivera min förmåga till omsorg är …. 

Den allmänna riktningen vi har på DBK när det gäller vårt arbete med par är att skapa förutsättningar för att man ska kunna vara varandras bundsförvanter när det gäller att hålla sexberoendet, den anhöriga partnerns traumareaktioner, och ev. medberoendet eller kärleksberoende utanför relationen. 

Del 2 - Att återskapa sexuell intimitet 

Sexlivet tar skada när sexuella hemligheter avslöjas i en parrelation. Graden av den skadan är olika från par till par. Eftersom varje individ är unik så är också varje upplevelse av den sexuella skadan som finns i relationen också unik. Genom att intervjua partners till sexberoende män vars hemliga sexliv avslöjats har Stefanie Carnes på IITAP i USA kunnat jämföra deras svar med symtom på sexuellt trauma och upptäckt att dessa partners svar stämmer överens med sexuellt trauma (IITAP – International Institute for Trauma and Addiction Professionals). På DBK ser vi detta som en del av det vi kallar för ”anhörigtrauma” och vår erfarenhet av läkning från anhörigtrauma är att det tar oftast lång tid. Vårt behandlingsprogram för anhöriga är till för att hjälpa partners till sexberoende personer att läkas när det gäller alla livets områden - inklusive sexlivet. Sexberoende personer å andra sidan har ägnat sig åt totala avhållsamhetsperioder från all sex som ett led i att bland annat återskapa självmedvetenhet.       

”När kan vi börja ha sex igen?” - Är en fråga som oftast kommer i fas 3 av vårt behandlingsprogram. Det är inte en lätt fråga att svara på. Genom att arbeta med de föregående grundprinciperna i vårt behandlingsprogram för par först blir det lättare att bygga upp sexuell intimitet. Beroende på var man befinner sig i sina olika program för tillfrisknande eller läkning som individer och när det gäller parrelationen kan sex vara väldigt långt borta, eller väldigt nära.

(se de föregående artiklarna om vår par behandling för mer information om de grundprinciper som är kärnan i behandlingsprogrammet för par).   

Hur var och en känner inför sex i läkningsprocessen beror till stor del på hur deras sexliv var innan sexberoende upptäcktes i förhållandet. Om sex för det mesta varit en positiv upplevelse är det lättare att återta det. Men om sex har upplevts negativt kan det vara en längre resa att återuppbygga sexuellt förtroende, tillit och intimitet. 

Innan man bestämmer sig för när man ska börja ha sex igen är första steget att prata med varandra om sex. 

Att prata om sex 

För ärlighetens skull är det ju många par som kan ha svårt att prata om sex under de bästa av tiderna. Än mindre om man är ett par som är i en läkningsprocess efter det att sexberoende upptäckts. Det finns oftast en hel del rädsla hos båda parterna. De vanligaste rädslorna är: 

 o   Att känna sig otillräcklig: den anhöriga partnern kan oroa sig för att behöva leva upp till en roll som porrstjärna eller personer som den sexberoende utagerade med. Den sexberoende partner kan känna sig otillräcklig för att de upplever att de måste bevisa att det inte är så. 

 o   Båda känner sig distraherade: den sexberoende partnern kan ha påträngande fantasier och bilder av tidigare utagerandebeteenden och den anhöriga partnern oroar sig för vad den sexberoende partnern fantiserar om. Par behöver arbeta tillsammans för att utveckla verbala och icke-verbala sätt att låta varandra veta att de är fullt närvarande i ögonblicket. 

o   Rädsla för sex kan hindra tillfrisknande från sexberoendet: den anhöriga partnern oroar sig ofta för att sex kommer att trigga återfallsprocesser hos den sexberoende partnern. Omvänt kan den anhöriga partnern oroa sig för att om man inte har sex kan det också utlösa återfall och därmed kan de initiera sex när de egentligen inte riktigt vill. För en del sexberoende personer som har sex (eller som inte har sex) kan detta verkligen trigga i gång sug, och förutom att utveckla strategier för att hantera detta måste de också försäkra sin partner om att de använder dessa strategier. 

 Det första steget i att övervinna rädslorna är att vara ärliga mot sig själva och varandra, så att man kan arbeta tillsammans för att övervinna dem. Det är bra att bestämma en tid tillsammans för att diskutera och komma överens om vad var och en behöver när det gäller en sexuell relation och komma överens om ett mål som båda kan sikta mot. Det kan ta tid och därför är det viktigt att vara tålmodig. Att var och en vet att båda arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål kan ge den nödvändiga motivationen och rörelsen framåt som behövs. Det är också vanligt att par som är i tillfrisknande upplever sexuella problem, som till exempel svårigheter att få orgasm, att upprätthålla erektion, att ha för tidig utlösning eller inte ha sexuell lust. Detta kan vara mycket oroande för par och på DBK föreslår vi att man pratar om rädslorna och de eventuella fysiska problemen med sina terapeuter. 

Sexuell intimitet   

Sexuell intimitet är ett resultat av att utveckla och fördjupa intimitet i andra områden (se Avsnitt 6: Att återskapa intimitet). Inte minst för att det är viktigt att båda vet att den andra är redo – att båda är känslomässigt redo, redo fysiskt, och att själva relationen är redo när man ska ha sex. Att ha sex kanske kan upplevas som en risktagning till en början och för att minimera risker är det faktiskt vettigt att se till att sina inre förutsättningar är i balans. Detta kommer sannolikt att inkludera: 

• Sina känslomässiga behov: att välja en tid då man känner sig på en bra plats känslomässigt. 

• Var och ens relationella behov: om det finns olösta problem som bubblar under ytan, kommer man inte att vara i rätt sinnesstämning för sex. Vi rekommenderar att man pratar igenom problemen och att båda åtar att fixa dem. Båda behöver känna sig bekväma med sina fysiska utseenden och att man inte kommer att bedömas för hur man ser ut eller hur man presterar sexuellt. 

• Var och ens fysiska behov: det finns en myt om att sex alltid ska vara spontant. Men att planera kan också skapa erotisk förväntan. Vi rekommenderar att man som par ger sig själva och varandra tid att prata om alla rädslor och planera så att det är osannolikt att man kommer att bli störd. Vi rekommenderar också att var och en ska vara säkra på att man kan när som helst säga nej när man har sex. Den anhöriga partnern kanske känner sig besviken om den sexberoende mannen gör det, men samtidigt behöver det finnas en förståelse för det. Att prata i förväg kan hjälpa till att undvika besvär, förbittring eller skuld eller skamkänslor. 

Det finns många hinder för par som vill återskapa sexuell intimitet med varandra, men om båda förblir engagerade i sina individuella planer för tillfrisknande – och läkning samt fortsätter att fördjupa intimitet när det gäller andra områden kan sexuell uppfyllelse återfinnas. Det kan faktiskt bli bättre än någonsin tidigare. 

Utvecklingsplan för hälsosam sexualitet 

Nedan sexuella utvecklingsplan är ett av de verktyg vi använder på DBK för att hjälpa båda partners att bygga upp och underhålla ett nytt sätt att se på sig själva i parrelationen. Det i sin tur kan hjälpa båda att hitta positiva sexuella upplevelser tillsammans. 

Återigen är detta ett verktyg som bör göras i samråd med sina terapeuter och då båda är överens om att detta är korrekt åtgärd. Observera också att denna sexuella utvecklingsplan egentligen aldrig blir ”klar” utan går att uppdatera allteftersom man lär sig mer om sig själv och sina behov. 

•  Självomsorg - vilka aktiviteter, beteenden och miljöer ökar din förmåga att vara omvårdande mot dig själv? 

• Sinnlighet - vilka aktiviteter, beteenden och miljöer höjer din kroppsuppfattning och stimulerar dina sinnen? 

• Andra människor - på vilka olika sätt kan du tycka om att vara intim tillsammans med andra utan att vara sexuell? 

• Partnerskap - på vilka olika sätt kan du vara intim tillsammans med din partner utan att vara fysisk? 

• Icke-genital sex - på vilka olika sätt kan du och din partner ge varandra njutning på ett icke-genitalt sätt (utan samlag)? 

• Genital sex (samlag) - på vilka olika sätt kan genitala uttryck förhöja, underhålla och berika din sexualitet? 

• Andlig sexualitet - på vilka olika sätt kan alla dessa områden bli mer värdefulla? Hur kan sex vara ett uttryck för dina värderingar och ett sätt för dig att utveckla din relation? 

 Detta var sista artikeln om DBK Sveriges behandlingsprogram för par. Det är vår förhoppning på DBK att vi har kunnat dela med oss av det vi lärt oss under de drygt 20 år vi funnits. Och kanske att en del personer som har de problem vi behandlar kan uppleva hopp om framtiden. Tack!

Erik Sundby, verksamhetsansvarig

 För mer information om våra olika behandlingsprogram mejla gärna till:

 info@dbksverige.se

 Eller ring:

070-965 43 48

PODKAST SERIE OM DBK'S PARBEHANDLING

På DBK behandlar vi 3 olika områden. Vi behandlar sexberoende inklusive porrberoende; vi behandlar det vi kallar för anhörigtrauma; och vi behandlar par relationer. Nedan hittar du länkar till en podcastserie om vårt program för läkning i par relationer. 

På DBK har vi alltså arbetat med par i nästan 20 års tid. Vi har utvecklat ett specifikt program för läkning i parrelationer som bygger på kompetens, erfarenhet och forskning. I denna podcastserie förklarar vi de 8 olika grundprinciperna som vår läkningsprocess för par vilar på. De olika grundprinciperna avlöser och går in i och komplimenterar varandra. 

Avsnitt 1 är en introduktion till DBK’s parprocess. I avsnittet berättar Erik Sundby (verksamhetsansvarig på DBK Sverige) tillsammans med Tove Eloa Öberg, mer om vad sexberoende är och hur det kan ta sig olika uttryck. Kan vem som helst bli sexberoende? Vilka är det egentligen som går i behandling för sexberoende? Vi svarar bl.a. på frågan - Vad är otrohet egentligen?

https://soundcloud.com/user-148947036/intro-till-parprocessen

Avsnitt 2 handlar om första grundprincipen i parprocessen. Den handlar om hur viktigt det är att var och en i parrelationen hittar sin egen väg i tillfrisknande eller läkning. Erik Sundby berättar om vanliga reaktioner hos anhöriga i samband med att porrberoende och andra typer av sexberoende beteenden uppdagas. Stressreaktioner, ångest och inte sällan en stark önskan om att få reda på allt som varit dolt, innan upptäckten. Hur tar man sig igenom den första tiden efter upptäckten har gjorts? Vilka verktyg kan man få med sig i behandlingen, individuellt och som par?

Lyssna gärna och dela avsnittet till någon som du tror kan vara intresserad av att lära sig mer om läkning för par, om sexberoende, eller om det vi kallar för anhörigtrauma.

https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-1-om-att-var-och-en-behover-hitta-sin-egen-vag-i-tillfrisknande-och-lakning

Avsnitt 3 handlar om den andra grundprincipen i parprocessen dvs. den om fullständiga terapeutiska avslöjanden.

För den som fått reda på sin partners sexberoende är det vanligt med frågor som "Vad är sant egentligen?" och "Vad är det jag inte vet?”.

Erik Sundby berättar om varför det är viktigt att berätta allt - med vissa undantag. Han berättar också om hur det går till när man ska berätta om sina sexuella hemligheter på ett sätt som inte gör mer skada, utan tvärtom leder till utveckling av parrelationen. 

Det är ett samtal om ärlighet, öppenhet och empati. 

Lyssna gärna och dela gärna vidare!

https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-2-om-fullstandiga-terapeutiska-avslojanden

Avsnitt 4 handlar om grundprincip tre i vår parprocess - om att analysera förhållandet. Tillfrisknande från sexberoende och läkning som partner är något som i allra högsta grad pågår tjugofyra/sju. Det är en färskvara. 

Avsnitt fyra är ett samtal om samhörighet, kommunikation, intimitet och livsstil. Erik ger flera fina förslag på övningar att göra i din parrelation för att hitta styrkor i relationen och skapa ett tryggt rum för samtal.
Lyssna gärna! 

https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-3-om-att-analysera-forhallandet

Avsnitt 5 – Är det alltid rätt att lämna relationen efter det att sexberoende upptäckts? Eller kan det vara rätt att stanna?  

Grundprincip fyra handlar om processen att komma till ett beslut om att antingen lämna relationen eller att stanna kvar. Hur kan var och en fatta det beslutet på rätt grunder?

Som del av samtalet tar Erik också upp det som man på DBK kallar för den terapeutiska separationen. Detta är någonting som kan bli aktuell för en del par som går i behandling på DBK. Hör Erik berätta om hur denna metod kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för framtiden.

https://soundcloud.com/user-148947036/stanna-eller-ga

Avsnitt 6 – Efter det att man som par bestämt sig för att vara kvar i relationen är det dags att jobba på att återskapa tillit och förtroende. Detta är grundprincip fem i DBK’s parprocess. Hur är det möjligt att återskapa tillit och förtroende i en relation där svek och lögner har varit del av förhållandet innan sexberoendet kom upp i ljuset? Vad kan personen med sexberoende göra för att reparera bristen på tillit? Hur kan den som är partner tänka? Och inte minst - hur återskapar var och en tilliten till sig själv? Lyssna gärna och dela gärna vidare avsnittet!

https://soundcloud.com/user-148947036/tillit-och-fortroende-grundprincip-6

Avsnitt 7 – grundprincip sex handlar om att återskapa intimitet och närhet

I det här avsnittet av pratar Erik om att återskapa intimitet och känslomässig närhet, både till sig själv och till sin partner. Hur närmar man sig öppenhet och sårbarhet, hur läker man sin rädsla för övergivenhet? Vi berättar om hur det är möjligt att arbeta med sina grundföreställningar om kärlek och relationer. Erik ger också förslag på övningar att själv reflektera över - ensam eller med sin partner.Dela gärna avsnittet vidare så att fler får höra ett viktigt samtal om intimitet!

https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-intimitet

 Avsnitt 8 i DBKs serie om läkning i parrelationer handlar om grundprincip sju dvs. principen om att återskapa sexuell intimitet. Detta är den sista grundprincipen i DBK’s parprocess. 

Dela gärna avsnittet vidare så fler får höra ett viktigt samtal om sexuell intimitet.

https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-sexuell-intimitet

Avsnitt 9 – Hur är det att vara partner? I det här avsnittet möter du en kvinna, vi kan kalla henne för ”Lisa”. Hon berättar öppet och ärligt om hur det var för henne när hon förstod att hennes partner hade ett sexberoende. ”Lisa” berättar om relationen och om upptäckten, liksom tiden som följde efteråt med mycket ångest och svåra stressreaktioner. Hör henne också berätta om vägen till läkning för sin egen del, och vikten av att ha stöd av andra som förstår vad det handlar om.  

https://soundcloud.com/user-148947036/anhorigtrauma