Vad vi missförstår om sexberoende: Fyra insikter från terapirummet

Sexberoende. Ordet framkallar omedelbart bilder från kvällstidningsrubriker och dramatiska filmscener: en skandal, ett svek, ett liv i spillror. Denna bild, även om den inte är helt felaktig, är sällan hela sanningen. Den är en förenkling av ett komplext mänskligt tillstånd som ofta är djupt missförstått.

Bakom stereotyperna döljer sig en verklighet som är betydligt mer nyanserad och paradoxal. För att verkligen förstå vad sexberoende är – och inte är – måste vi blicka bortom det sensationella och lyssna till insikterna från ett av Sveriges ledande behandlingsprogram för sexberoende. Denna artikel kommer att presentera fyra centrala insikter som utmanar de vanligaste föreställningarna om sexberoende och belyser vägen mot verklig förståelse och läkning.

Takeaway 1: Den officiella diagnosen är överraskande självmotsägande

Nyligen introducerade Världshälsoorganisationen (WHO) en officiell diagnos: "Compulsive Sexual Behaviour Disorder" (CSBD), eller "tvångsmässig sexuell beteendestörning". Detta var ett stort steg för att erkänna problemet, men klassificeringen skapade samtidigt en rad motsägelser som experter på området fortfarande brottas med.

Den centrala, motstridiga punkten är att diagnosen landar i ett ingenmansland. Den innehåller två huvudsakliga dilemman:

• Den klassas som en impulskontrollstörning, men ett av huvudkriterierna är att personen får "lite eller ingen tillfredsställelse" av beteendet. Detta motsäger den grundläggande idén om en impulskontrollstörning, där man impulsivt upprepar något som upplevs som njutbart eller givande.

• Den kallas "tvångsmässig" (compulsive), men WHO:s kriterier nämner inte med ett ord emotionell reglering – det vill säga, att beteendet används för att hantera eller fly från smärtsamma känslor. Detta är en central och definierande egenskap vid all tvångsmässighet.

Varför är denna akademiska debatt viktig? För att den har stått i vägen för att utveckla effektiva behandlingsmetoder. Genom att istället klassificera tillståndet som ett ”beroende” skulle motsägelserna lösas. Det skulle också ge fri tillgång till en hel arsenal av beprövade verktyg från andra beroendesjukdomar: evidensbaserad behandlingsmetodik, förklaringsmodeller och självhjälpsgrupper för långvarigt tillfrisknande. Trots den nya diagnosen fortsätter dock debatten.

”Men oavsett detta, och trots diagnosen CSBD är det många ”proffs” i Sverige som fortfarande påstår att sexberoende inte alls existerar, oavsett vad man kallar det.”

Takeaway 2: Det destruktiva beteendet följer en förutsägbar, sexstegsspiral

Ett av de mest kraftfulla verktygen för att förstå sexberoende är modellen "Utagerandesystemet". Den visar att ett beroende sällan är en enskild, impulsiv handling, utan en förutsägbar och repetitiv process – en nedåtgående spiral som följer sex tydliga faser.

1. Triggers: Allt börjar med en katalysator. Det kan vara en inre känsla som ensamhet, stress eller tristess, eller en yttre trigger som en specifik plats, person eller bild.

2. Fantasi: När en trigger aktiveras flyr personen in i en mental värld av sexuella fantasier. I denna fas fokuserar man enbart på den förväntade njutningen och glömmer helt bort de negativa konsekvenserna.

3. Ritualisering: Fantasin övergår till konkret handling. Personen börjar utföra specifika ritualer som leder närmare utagerandet, som att logga in på en viss webbplats eller besöka en specifik plats. Personen går in i en slags ”bubbla” eller trans, och det är ofta här mycket av den eftersökta eskapistiska och neurokemiska känslan av att vara ”hög” uppnås.

4. Utagerande: Själva den sexuella handlingen utförs.

5. Distansering/Avtrubbning: Direkt efteråt försöker personen känslomässigt koppla bort från vad som just hänt. Detta sker ofta genom rationalisering, förnekelse eller att skylla på andra.

6. Förtvivlan: När försvarsmekanismerna bleknar slår verkligheten till med full kraft. Skam, ångest, skuld och depression väller in. Dessa smärtsamma känslor blir i sin tur de exakta triggers som startar om hela spiralen, vilket gör cykeln så fruktansvärt svår att bryta.

Den djupaste insikten här är att kampen ofta förloras långt före det faktiska utagerandet. Mycket av den eskapistiska "rusningen" och den neurokemiska belöningen upplevs redan i fantasi- och ritualiseringsfasen. Det är också där en intervention har störst chans att lyckas.

”Tänk på sexberoendet som ett stort stenblock på toppen av en kulle: Det är mycket lättare att stoppa stenblocket från att nå botten om du fångar den direkt när den börjar rulla.”

Takeaway 3: Partnerns trauma kan spegla beroendet

Ett av de mest tragiska, men viktiga, perspektiven är att sexberoende inte är en individuell sjukdom. Det är en sjukdom som infekterar hela relationen och skapar ett djupt trauma hos partnern. Denna process, ibland kallad "Förlust av Jaget", leder till att partnern utvecklar egna, dysfunktionella överlevnadsstrategier som på ett kusligt sätt speglar den beroendes beteende.

Statistiken från klinisk erfarenhet är talande och visar hur partnern omedvetet dras in i beroendets system:

• Maskopi: Två tredjedelar av partners höll den beroendes handlingar hemliga, och mer än hälften medgav att de aktivt skydde över beteendet för omvärlden.

• Tankemässig upptagenhet: Hela 58 % agerade som detektiver i ett desperat försök att avslöja sanningen, vilket gör den beroendes beteende till ett centralt fokus i deras eget liv.

• Överdrivet ansvarstagande: En överväldigande majoritet, tre fjärdedelar, skyllde problemen i relationen på sig själva.

Detta visar att beroendet tvingar in partnern i ett system av hemligheter, kontroll och besatthet. Många upplever en konstant "känslomässig berg-och-dalbana" där livet präglas av kris, medan andra reagerar med "sexuell reaktivitet" och stänger av sina egna behov helt. Man förlorar kontakten med sina egna värderingar, behov och sin egen moraliska kompass i ett försök att överleva en kaotisk och oförutsägbar tillvaro.

”59 % uppgav att de handlade emot sina egna värderingar, sin moraliska kompasser och det de trodde på.”

Takeaway 4: Att läka en relation handlar inte om att förlåta och glömma – det är en strukturerad återuppbyggnad

När ett sexberoende avslöjas i en relation är den omedelbara instinkten ofta att försöka laga det som är trasigt genom samtal, löften och förlåtelse. Men för denna typ av djupa svek räcker det inte. Läkning, enligt den beprövade modellen "Parprocessen", är inte en snabb eller romantisk lösning, utan en serie av medvetna, sekventiella steg som måste tas i en strikt ordning.

Den mest överraskande och avgörande regeln är att båda parter först måste fokusera på sin individuella läkning. Den beroende måste arbeta med sitt tillfrisknande, och partnern måste få verktyg att hantera sitt trauma. Försök att läka relationen innan detta är gjort är nästan alltid dömt att misslyckas.

Först när båda står på en stabilare individuell grund kan det gemensamma arbetet börja. Och det sker inte genom informella samtal, utan genom ett formellt och strukturerat "terapeutiskt avslöjande". Detta är en icke-förhandlingsbar process där alla hemligheter, i skriftlig form och med terapeutisk vägledning, läggs på bordet. Först därefter kan paret påbörja en noggrann analys av relationens tidigare styrkor och svagheter, för att sedan fatta ett medvetet och välgrundat beslut om man ska stanna tillsammans eller gå skilda vägar.

Detta utmanar den romantiska idén om att "kärleken övervinner allt" genom ren vilja. Istället krävs en nästan ingenjörsmässig strategi för att först riva den gamla, lögnbaserade grunden och sedan, om båda väljer det, bygga en helt ny grund baserad på total ärlighet och sanning.

”När det gäller parrelationer där sexberoende eller porrberoende avslöjats är läkning en process som kräver tid, delaktighet och samarbete”

Avslutning: Från överlevnad till ett nytt sätt att leva

Att förstå den självmotsägande diagnosen, den förutsägbara spiralen av utagerande, partnerns speglade trauma och den strukturerade vägen till läkning är att se sexberoende för vad det verkligen är: en komplex sjukdom som kräver en lika komplex och genomtänkt lösning. En djupare förståelse är det första, avgörande steget mot verklig förändring – både för den som lider av beroendet och för de som älskar dem.

Detta lämnar oss med en sista, tankeväckande fråga: Om sanning och struktur är nycklarna till att återuppbygga en raserad relation, vad säger det om grunden vi bygger alla våra relationer på från första början?

Akutlista för partners till sexberoende personer vid avslöjande:

saker du ska göra och inte göra!

De flesta som fått reda på eller själva avslöjat sin partners sexberoende känner sig förvirrade, bedövade, sårade, otrygga och oförmögna att fullt ut assimilera och acceptera det som upptäckts. Men oavsett sina känslomässiga reaktioner hoppas vi på DBK att följande lista över akuta saker att göra - och saker att INTE göra – kan vara till hjälp!

• Testa dig för könssjukdomar. Sexberoende personer slarvar med sex. Så fort du får veta att din partner varit otrogen (även om du tror att det bara är online), bör du testa dig för sexuellt överförbara sjukdomar.

• Lär dig allt du kan om sexberoende. Denna informationsinhämtningsprocess eller ”biblioterapi” hjälper dig att bättre förstå den sexberoende och att fatta hälsosammare beslut i framtiden.

• Skaffa hjälp för dig själv. Att hantera en partners sexberoende kräver en nivå av känslomässigt stöd som ligger bortom livserfarenheten för de flesta människor. Det bästa sättet att hantera detta är att söka hjälp från människor som förstår vad du går igenom – terapeuter, stödgrupper, familjemedlemmar och vänner som har hanterat liknande svek.  

• HA INTE oskyddat sex med din partner. Oavsett vad din sexberoende partner säger till dig, bör du absolut inte ha oskyddat sex förrän du känner dig säker på att din partner testat sig för sexuellt överförbara sjukdomar och inte heller varit otrogen under tiden eller efteråt.

• Ta reda på vad som gäller - dina rättigheter - även om ni planerar att fortsätta vara tillsammans. Att du planerar att stanna kvar i relationen betyder inte att du kommer att göra det. Du bör alltid ta reda på vad det är som gäller vid en potentiell separation, inklusive kännedom om eventuella ekonomiska problem, huslån eller andra egendomsproblem och föräldrafrågor om det finns barn.

• Gör inga långsiktiga eller livsavgörande beslut. Att fatta livsavgörande beslut när du är på höjden av din smärta, sorg och ilska är aldrig en bra idé. Detta inkluderar sådana livsavgörande beslut som att lämna relationen, ansöka om skilsmässa, sticka iväg med barnen, etc. Tumregeln vi använder på DBK är inga större förändringar under de första sex månaderna av läkningsprocessen.

• Använd INTE hot om olika konsekvenser om du inte har för avsikt att genomföra det. Om du t ex berättar för din partner att om hen fortsätter vara otrogen kommer du att lämna relationen, se då till att du verkligen gör det! Annars påverkas din trovärdighet och kanske t.o.m. din självkänsla.

Observera att det är så klart oftast bäst att inte hota alls, utan säg vad du känner men uttala inga hot som du kan ångra senare.

• Ta dina känslor och iakttagelser på allvar. Om du upplever att din partner ljuger för dig eller att hen är fortfarande otrogen, behöver du ta detta på allvar. Om du inte ser att din partner tar emot kontinuerlig hjälp för sitt sexberoende – t ex går i terapi eller behandling, deltar i 12-stegs- och/eller supportgrupper online eller off-line, lita inte på att saker och ting blir bättre.

• Ta INTE på dig skulden för din partners handlingar. Att ta ansvar för din partners beroende hjälper ingen. Och inget du gjorde eller inte gjorde orsakade sexberoendet eller att din partner utagerat. Det spelar ingen roll hur du har åldrats, hur mycket du har gått upp eller gått ner i vikt eller hur engagerad du är med barnen och/eller arbetet. Du är inte ansvarig för din partners utagerande beteende eller sexberoende. Att agera ut är ett beslut som den sexberoende tagit på egen hand. Dessutom är alla människor som har en allvarlig sjukdom ansvariga för att hitta korrekt hjälp för sin sjukdom. Punkt. Slut.

• Om du vill lösa saker i relationen kommer du att behöva gå i terapi tillsammans med din partner. Det är troligt att du vill ha en fullständig redovisning av din sexberoende partners beteende. Denna typ av avslöjande sker bäst i närvaro av DBK’s neutrala professionella terapeuter som kan detta med avslöjandeprocessen. Om avslöjandeprocessen går korrekt till – bl.a. att det finns en professionell terapeut närvarande för att hjälpa dig att bearbeta upplevelsen - minskar du risken för ytterligare skada på både dig och i din relation.

• Använd INTE sex för att lösa problemet. Att använda sex för att lindra känslomässig smärta är en form av ömsesidig förnekelse som förflyttar dig och din partner bort från läkningsprocessen. Detta även om sexuell intensitet kan kännas bra och intim i stunden. I relationer har hälsosam sex sin grund baserat på förtroende och tillit. Det är OK att vänta med sex tills förtroendet återställs.

• Stick INTE huvudet i sanden. Om du har en investering i ditt förhållande kan du inte undvika de svåra fakta om din partners pågående sexberoende. Att låtsas att problemet försvinner av sig själv är frestande, men ineffektivt. Du behöver ta itu med problemet direkt.

Är du partner till en sexberoende?

Hör av dig till en av våra anhörige terapeuter för vägledning och stöd: https://www.dbksverige.se/kontakt Eller ring: 070-965 43 48 om du behöver akut hjälp!

 Om du tror att din partner eller någon annan du bryr dig om kan vara sexberoende finns hjälp tillgänglig. Behandling för sexberoende finns på plats på DBK Sverige i Stockholm liksom online grupper för manliga och kvinnliga sexberoende personer och för partners och andra anhöriga.

Sexberoende och betingning

”Visuell känslighet är vanligtvis förhöjd hos män och verkar vara särskilt förhöjd för metamfetamin-, pornografi-, sex- och chemsex beroende personer”

Det finns två grundläggande begrepp som kan hjälpa dig att förstå hur olika triggers påverkar både utvecklingen av sexberoende och även tillfrisknandeprocessen. Dessa är klassisk och operant betingning – två tydliga exempel på processer som påverkar varje sexberoendes liv.

Del 1: Klassisk betingning                                                                                                               

När det gäller Klassisk betingning så kanske du hört talas om det i skolan (du vet, Pavlov och hundarna?). Enligt den inlärningsprincipen kan en önskan att till exempel använda kokain genereras från antingen en ovillkorlig stimulans (stimulans som för personen inte haft någon samband med kokainanvändande tidigare, såsom ljudet av en ringsignal på telefonen) eller en betingad stimulans (en trigger – eller association - som redan finns). Om jag till exempel hade använt kokain för att motverka min depression, kanske blir jag sugen på att använda det igen nästa gång jag börjar känna mig deprimerad. När det gäller denna typ av klassisk betingning sker det en sammankoppling mellan de känslomässiga, miljömässiga och verbala triggers (de subjektiva signalerna) och de psykologiska och fysiska sinnesförändrande effekter dessa triggers har. Därför är den här typen avsammankopplingar väldigt kraftfulla. Många chemsexberoende personer till exempel, kan vittna om hur känsliga de är för visuella bilder av antingen droger eller drogtillbehör. Porrberoende personer kan triggas av att bara se en dator, etc.  

”Visuell känslighet är vanligtvis förhöjd hos män i allmänhet och verkar vara särskilt förhöjd för metamfetamin-, pornografi-, sex- och chemsex beroende personer”; säger Dr. David Fawcett som bl.a. är författare till boken: Lust, Men, and Meth: A gay man’s guide to sex and recovery.

Om en person som är porrberoende tittar på porrbilder kan det med hög sannolikhet trigga igång en återfallsprocess. Sådana bilder utlöser både en psykologisk och en fysiologisk reaktion. Deras reaktion inför porr är inte lik icke-porrberoende människors reaktioner. 

Själv minns jag många beskrivningar av hur mina klienter har triggats, till exempel en kille som hade 9 månaders frihet från Chemsex – amfetamin och sex i hans fall. Han beskrev sin kroppsliga reaktion på ett oväntat telefonsamtal från en aktiv vän (ordet aktiv i det här sammanhanget innebär att man fortfarande använder chemsex). Så fort han insåg vem det var som ringde kände han en ofrivillig våg svepa genom kroppen som liknade det ögonblicket då han injicerade amfetamin. Han berättade att han t.o.m. kände smaken av drogen i munnen. Lyckligtvis vidtog han omedelbara åtgärder för att återupprätta kontakt med sig själv och återföll inte, men kraften och styrkan i denna ofrivilliga reaktion skakade om honom ordentligt.

Det finns flera metoder att bryta dessa ofrivilliga inlärda svar på stimuli. Att hantera dem effektivt är otroligt viktigt eftersom dessa triggers kan vara inbäddade på specifika gator, i grannskapet, i låtar på radion och även när vi ser en person som man upplever vara sexig slumpmässigt på gatan. Triggers kan till och med uppstå inom den sexberoende pga. en upprörande tanke eller negativ känsla. Tidigt i tillfrisknande är förmågan att motstå alla typer av triggers – externa, interna och fysiska – försämrad. Därför är det bättre under denna period att undvika dem genom att inte köra på den där gatan eller gå till de där riskfyllda platserna. För de triggers som man inte kan undvika behöver den sexberoende utveckla färdigheter att mildra eller neutralisera dem. Detta innebär vanligtvis omedelbara åtgärder – t ex att skapa kontakt med sitt nätverk, en tillfrisknande vän, eller en stödperson. Talesättet ”Ring ut!” är inte bara ord, utan ett budskap om att du behöver handla omedelbart.

Del 2: Operant betingning 

Operant betingning innebär att beteenden kan antingen förstärkas eller ”tonas ner” och att detta sker beroende på konsekvenserna av beteendet. En stimulus och en respons kan kopplas samman genom förstärkning, till exempel när man lär en hund sitta. Man väntar till att hunden sätter sig ner, och då belönas den med en godisbit.

När det gäller operant betingning påverkar belöningens karaktär beteendets intensitet. Varje sexberoende person skapar - åtminstone i början - en stämningsförändrande upplevelse eller känsla som vanligtvis får dem att vilja upprepa det de gör. Om de resulterande förnimmelserna eller upplevelserna ger belöning eller upplevs som positiva ökas vanligtvis det sexuella beteendets intensitet. Detsamma gäller om resultatet av beteendena hjälper den sexberoende att undvika negativa känslotillstånd eller händelser (som t ex när en person dricker alkohol för att minimera social eller sexuell hämning, eller att använda kokain för att komma loss från negativa stämningar eller tristess).

Enkelt uttryckt lär klassisk betingning oss att när vi känner eller upplever vissa känslor eller tankar kan vi lugna ner eller bedöva oss själva genom att göra en specifik aktivitet - t ex agera ut sexuellt genom att använda porr eller inta en kemisk substans (eller båda).

Operant betingning innebär att ju mer framgångsrika dessa aktiviteter och/eller kemiska substanser är för att få oss att må bättre (inklusive att undvika smärta), desto mer sannolikt är det att vi kommer att upprepa dem. Operant betingning gör att sexberoendet rullar framåt och kan eskalera, speciellt när den beroendes kropp anpassar sig och man utvecklar tolerans.

För en person som utvecklat sexberoende innebär att bekämpa operant betingning att de behöver andra sätt att må bra eller belöna sig på, även om de nya sätten inte är lika effektiva som de beroendeframkallande beteenden är i början.

Inte helt oväntat är ensamhet en trigger för många sexberoende personer. Det heter ju att ”en ensam sexberoende är i dåligt sällskap” av en anledning. På DBK får man som uppgift i fas 1 av behandlingen att skapa ett nätverk av tillfrisknande vänner. Om en person som känner sig ensam tog till sex, porr, eller chemsex tidigare, har den beroende nu en lista över personer hen kan ringa till eller möten att delta i. Många upptäcker snart att den äkthet de upplever vid möten, de gemensamma upplevelserna och känslan av samhörighet går väldigt långt i att skapa hälsosamma sätt att hantera ensamhet. För personer med en historia av återfall har det visat sig att styrkan i hur bra det nya beteendet får dem att må behöver stärkas och dess varaktighet kan behöva ökas. Ett av de många verktyg vi använder på DBK som är baserad på operant betingning heter Tillfrisknandekarta, där "belöningen" som ersätter suget att utagera är i form av det vi kallar för positiva vinster och mål. I kombination med psykoterapi och att hålla den sexberoende engagerad har motkraftshantering (olika sätt att intervenera mot alla typer av triggers) visat sig vara en kraftfull komponent i tillfrisknandet.

Tillfrisknande - särskilt under de första 1,5 till 2 åren - kan verka överväldigande. Men att komma ihåg dessa två nyckel principer kan hålla den sexberoende på rätt spår när hen börjar lämna sina beroendeframkallande beteende bakom sig. Den första är att bryta sambanden mellan olika interna, externa och fysiska triggers och de beroendeframkallande beteenden. Med tiden kommer dessa kopplingar att börja blekna om de inte upprepas och ingen belöning upplevs.

Det andra och lika viktiga principen är baserad på operant betingning. Utifrån denna princip behöver den sexberoende aktivt hitta andra belöningskällor. När de beroendeframkallande beteenden blir mindre lustfyllda och mer destruktiva är det lättare att ge upp dessa – att kasta in handduken. Under den akuta ångest- och skamfasen i den destruktiva spiralen (se utagerandesystemet) är till exempel människor mer villiga att ändra sitt beteende. Bäst av allt, som nämnts ovan, att utveckla en känsla av anknytning, syfte och tillhörighet blir en ny källa till belöning för många när de börjar resan för att återuppbygga sina liv i tillfrisknandet.

Om du eller någon du bryr dig om kämpar med sexberoende finns hjälp att få. DBK Sverige erbjuder behandling för sexberoende och vägledning och stöd för förrådda partners.

Mejla gärna info@dbksverige.se eller ring 070-965 43 48 idag!

Smärtans hus

"Jag vet hur jag ska göra, men det blir alltid fel ändå”, sa Johan. Det är nio månader efter Det Stora Avslöjandet – dvs. nio månader sedan hans fru upptäckte hans porranvändning och att han gjort av med stora summor pengar på sexchatt.

 "Jag försöker att inte bli försvarsinställd eller få ett utbrott när hon sörjer, men jag kan inte hejda mig. Hennes skrik, ilska och gråt skär i mig som en kniv och får mig att vilja fly innan jag exploderar.”

 Johans utmaning återspeglar det som händer hos många sexberoende män som blivit avslöjade och som brottas med efterdyningarna av sina sexuella utagerande. Trots vägledning från terapeuterna på DBK är förmågan att stödja sin partner under hens läkningsprocess fortfarande svårfångad för de flesta. Även om det finns en mängd olika tekniker och strategier för att hjälpa den sexberoende att förbli lugn medan den förrådda partnern tar sig igenom sin sorgeprocess kvarstår oftast den sexberoendes oförmåga att finnas där för sin partner under denna svåra tid. Att hjälpa sexberoende personer att stanna kvar här och nu utan att fly medan deras partners bearbetar sorgen är också en av de svåraste uppgifterna för oss som arbetar med sexberoende.

 Vad är det som gör det så svårt? Jo, för att kunna hjälpa sin partner under sorgbearbetningen behöver den sexberoende först och främst kunna se sin partners smärta. Problemet är bara att läkningsprocessen är på en väldigt djup nivå. När en individ känner sig utsatt för svek är det som att de går till en helt annan plats – jag kallar den platsen för ”smärtans hus”. Rummen i Smärtans hus inkapslar den djupt omskakande känslomässiga smärtan som förrådda partners tvingas uthärda. Rummen är ödsliga och de kännetecknas av förtvivlan och rädsla. Det är en plats där helande verkar vara ouppnåeligt. Mitt i denna ångest söker förrådda partners tröst hos sina män och längtar efter att få förståelse och samtidigt att få klarhet angående de sexuella hemligheterna. Det verkar ofta som att det inte finns någon väg ut från smärtans hus och en del partners kan tillbringa år med att vandra fram och tillbaka, inför vad som verkar vara en hopplös situation utan möjlighet till läkning.

 Och här ligger problemet. Under den sörjande partnerns dialoger flyr den sexberoende smärtans hus och söker tröst genom att använda olika strategier som gaslighting, att ljuga eller att dra sig undan och/eller att bli aggressiv eller genom att försvara sig på andra sätt. När detta händer skräms den förrådda partners inre barn - som blir rädd. De känner sig övergivna - eller ännu värre – de känner sig attackerade. Det inträffar en känslomässig eskalering och situationen riskerar att destabiliseras rejält. Vad den sexberoende gjort är att omedvetet kasta bensin på elden, och en potentiell explosion är nära...

 På DBK har vi sett detta scenario utspela sig med destruktiva och ibland t.o.m.  fruktansvärda konsekvenser som följd. Men vi är också övertygade om att den sexberoende kan lära sig att stanna kvar i smärtans hus tillsammans med sin partner istället för att fly till andra ställen. Om han gör det är risken för känslomässig upptrappning mycket mindre under sorgbearbetningen.

 Här är ett exempel på hur det kan gå till för den sexberoende att lämna smärtans hus:

 Johans fru ringer honom på jobbet och säger att hon har en dålig dag. Johan frågar varför, och hon säger att hon har tänkt på en av hans otrohetsaffärer, en kvinna som en gång i tiden var hennes väninna.

Senare, när Johan kommer hem, verkar hon okej. När de båda gör sig redo för sängen vill hon prata och han börjar lyssna. Hon uttrycker sorg över att förlora sin tidigare vän, och han gör ett utmärkt jobb med att bekräfta hennes känslor. Alla fall tills hon säger:

 "Jag vet fortfarande inte hur du kunde göra något sådant."

 Johan har hört det uttalandet minst hundra gånger, men det hindrar inte hans inre barn från att hoppa in. Istället för att ge mer bekräftelse och medkänsla svarar han:

 "Älskling, det är ingen idé att fokusera på henne längre. Jag har inte sett eller pratat med henne på flera år och tänker aldrig på henne. Hon är inte viktig för mig!”

 Han har hoppat till en annan spelplan och har egentligen förmedlat henne detta:

 "När ska du släppa det här? Det gör mig galen. Jag kan inte göra något åt ​​det jag gjort tidigare. Jag har sagt att jag är ledsen och bett om förlåtelse tusen gånger. Det var dumt, och jag erkänner det. Kan vi gå vidare nu?!"

 Och eftersom Johan uttrycker det på detta sätt är svaret NEJ, hans partner kan inte gå vidare. Däremot har han kanske gjort det. Han har lämnat smärtans hus och hon är rädd och troligen extremt arg. Hon känner sig ensam och övergiven - och detta med rätta.

 Varför flyr den sexberoende?

Att de flesta sexberoende män flyr omedvetet bort från smärtans hus och springer iväg till en annan plats är en copingstrategi (ett sätt att mentalt hantera en jobbig situation eller en påfrestande upplevelse). De gör detta av en anledning: RÄDSLA. Deras inre barn känner till riktningen för samtalet och att deras partner börjar bli mer och mer upprörda. Deras barn tänker att nu har vi ett problem. Så istället för att ta en paus för att lugna sitt inre barn, gör de vad de alltid gjort när de ställs inför känslomässigt obehag. De flyr tvångsmässigt.

 Tecken på när den sexberoende partnern börjar lämna smärtans hus är när han upplever sig själv som -

 Defensiv

Oeftergivlig

Otålig

Obekväm

Frustrerad

Oärlig

Rädd

Aggressiv

 Den sexberoendes självberättigande inre barn kommer in i bilden och han tror att han har gjort allt han kan för att hjälpa trots att situationen är hopplös. Men har han verkligen gjort allt? Har han verkligen nått en punkt där han inte ”klarar av” det längre? En bra sak att säga till sig själv som tillfrisknande sexberoende är:

 ”Min hink är större än jag trott!”

 Detta betyder att en tillfrisknande sexberoende kan hantera mer känslomässigt obehag än vad man tror. Men istället ger de upp - som de tidigare gjort när de ska hanterar känslomässig lidande. De agerar på det sätt som de gjorde när de var aktiva i sitt beroende. Men det finns en stor skillnad mellan då och nu. Den stora skillnaden är att de inte längre har en massa tid och energi uppbunden i sina utagerandebeteenden eller i återhämtning från dessa. Den tiden och energin är frigjord och de behöver lägga den på saker som gynnar utvecklingen av självkänsla. Till exempel att ta sitt ansvar för att reparera de skador de åsamkat sin partner.    

Hur man stannar kvar i Smärtans hus

Man kan bara stanna kvar i Smärtans hus om man förbinder sig att göra det. Och det beslutet kan man inte ta när man befinner sig där. Man behöver planera innan dialogerna med sin partner sätter igång. Här är fyra saker att fokusera på som gör att man kan stanna kvar med sin partner när hen bearbetar sin sorg:

1. Långsamt kommer man längst

Den sexberoende är ansvarig för att bromsa sig själv. Tillfrisknande handlar ju om att inte längre gå från impuls till handling, utan att gå från impuls till reflektion för att sedan handla. En stor del av tillfrisknande innebär att träna på att sakta ner sin andning, sin puls, sin reaktivitet och sin benägenhet att ha föreställningar om en massa olika företeelser. Att tänka på devisen ”långsamt kommer man längst” är en bra utgångspunkt för att våga stanna kvar i smärtans hus.

Genom att sakta ner blir man bättre förberedd på att hantera svåra samtal och svara an ödmjukt och omtänksamt. Detta innebär att man kommer att kunna motstå lusten att skynda sig igenom obekväma samtal och klara av att sitta kvar med den känslomässiga obehag man upplever.

Vi rekommenderar att man använder daglig meditation för att hjälpa sig själv att tysta ner det negativa bruset i sitt huvud och att inse när man börjar bli känslomässigt oreglerad.

2. Att tysta sitt inre barn

Den sexberoendes inre barn är en källa till kaos och kan få utbrott när som helst, vilket får personen att reagera defensivt eller avvisande. Det är viktigt att tysta sitt inre barn så att man kan behålla lugnet under de utmanande interaktionerna. Den sexberoende behöver vara sin egen älskande förälder. Barnet behöver förstå att den vuxna inte kommer att ta med hans barnliknande känslor i dialogen; istället kommer den sexberoende att pröva att förbli engagerad och svara på alla frågor utan en antydan till försvar.

Den sexberoende behöver tysta sitt inre barn innan man går in i diskussionen. Om partnern tar upp ett ämne som hon vill diskutera omedelbart, behöver den sexberoende informera hen om att de kommer att gå bort i fem minuter för att säkerställa att de har rätt tänkesätt för att hjälpa hen. Om hen klagar över att de gör detta, behöver de förmedla att de snart kommer att vara med hen i hens obehag.

3. Var närvarande och engagerad

Att bara vara i smärtans hus är inte tillräckligt för att den sexberoende ska hjälpa sin partner att känna sig trygg. De behöver även vara beredda på att vara känslomässigt närvarande, involverad och genuint uppmärksam på vad sin partner upplever och hennes känslomässiga behov. De behöver vara ett hjärta med stora öron. Återigen förbereder man sig för detta genom att ta en stund att lugna ner sig själv innan diskussionen börjar (sinnesrobönen har en tydlig funktion i detta). Han kan påminna sig själv om att hon behöver honom. De kan också säga till sig själva att de inte kommer att ge fientlighet uppmärksamhet; istället kommer de att identifiera och hålla fokus på sina partners smärtpunkter. Detta kan kräva att man tar ytterligare korta pauser när de känner att de blir känslomässigt oreglerad och börjar tappa fotfäste. Gå inte ditt! Självreglera istället och gå tillbaka för att fortsätta samtalet. Pauserna behöver inte vara långa (alla par har sina egna överenskommelser om hur långa pauserna ska vara på DBK).

 4. Identifiera smärtpunkten

Den sexberoendes otrohet är orsaken till - men inte kärnan till - sin partners smärta. Vi vägleder par i att engagera sig i lugna, nyfikna och medkännande samtal för att hitta sin partners triggerpunkter. Att den sexberoende identifierar smärtpunkten hos sin partner är viktigt. Denna smärtpunkt går ofta bortom den sexberoendes handlingar och knyter an till djupare rädslor, osäkerheter och frågor om tillit. Ett exempel:

Den sexberoende missar att ringa innan han går hem som han lovat att göra. När han kommer hem är partnern upprörd, och han tror att det beror på att han glömt att ringa. Hans frånvaro är dock inte smärtpunkten - men det är anledningen till att smärtan genererades i ögonblicket. Hens smärtpunkt kan vara flera saker, inklusive att känna sig bortglömd eller bortvald.

Smärtpunkten är inte en handling den sexberoende gjort eller den passivitet han valt att visa - utan hur den handlingen eller passiviteten får sin partner att känna för honom, för sig själv och/eller för deras relation.

 Vi råder den sexberoende att söka smärtpunkten hos sin partner. Och om de inte kan identifiera det – att fortsätta pröva sig fram. Det är OK att ha fel. Eller pröva att fråga henne:

 "Kan du förklara vilken känslomässig smärta du upplever just nu?”

Och till partners säger vi:

 Pröva att inte bli upprörda på honom för att han inte kan identifiera din emotionella smärta. Kom ihåg att han med största sannolikhet är känslomässigt outvecklad. Istället hoppas vi att du hittar lite sinnesro genom att inse att han stannar i smärtans hus tillsammans med dig och vill förstå mer.

Slutanteckningar

För den sexberoende är smärtans hus fyllt med landminor, speciellt när smärtpunkten skiftar halvvägs igenom dialogen. Om det händer - och det gör det ofta – rekommenderar vi att den sexberoende inte springer iväg utan fokuserar istället på att lokalisera den nya smärtpunkten.

 Och för de som har blivit förrådda, vänligen förstå att din partner inte kommer att vara perfekt när det gäller att stanna i smärtans hus. Hans inre barn är mycket kraftfull och arbetar bakom kulisserna för att hitta copingstrategier för att kunna fly obehag och hitta bekvämlighet. Om du ser honom förflytta sig från smärtans hus säg det till honom. Låt honom ta en paus och komma tillbaka och försök igen. Jag menar, vad är poängen med detta - att han hittar rätt varje gång, eller att han i slutändan arbetar för att hjälpa dig hantera ditt trauma?

Det finns många par som lider som en konsekvens av sexberoende – och det finns hjälp att få! DBK har bedrivit framgångsrik behandling för sexberoende, anhörigtrauma, och par i över 20 år.

 Ring gärna 070-965 43 48

Eller mejl till:

stockholm@dbksverige.se